9. apr, 2021

Vetenskapens Värld

I Vetenskapens Värld, TV 2, söndag den 4 april ägnade man sig åt gener och gentester. Fantastiskt spännande, och man fick djupt rörande berättelser om hur människor hittat tidigare okända släktingar via gentester.

Sedan kom man in på gentesters förmåga att förutsäga sjukdomar – på gott och ont… Framför allt ägnade man sig åt generna BRCA1 och BDCA2 – de två gener där mutationer sägs kunna förutsäga risken för cancer i bröst och äggstockar. Fast det var litet svårt att riktigt förstå statistiken. Det nämndes att 2 % - 3 % av alla kvinnor som får bröstcancer i Sverige har en mutation i nämnda gener.

På annat håll kan man få veta, att risken för kvinnor generellt att få bröstcancer i dag är ca 10 % - och att risken med nämna mutation ökar dramatiskt till mellan 50 % och 80 %.

Emellertid nämnde man ingenting om att förekomsten av bröstcancer (liksom de flesta andra cancerformer) ökat ganska dramatiskt ungefär i samma takt som vi övergått till ”industrimat” (sockerspäckad, näringsfattig mat med en mängd kemiska tillsatser).

När Socialstyrelsen 1958 började föra statistik för cancer, kunde man se en kraftig ökning av cancerfall, som sedan hela tiden ökat. Något mindre på senare år – men ganska begripligt. När i dag varannan svensk drabbas av cancer, så är ju utrymmet för ökning betydligt mindre än när cancer var en relativt ovanlig sjukdom!

Lyckligtvis har ändå överlevnaden i cancer generellt ökat något på senare år, vilket åtminstone delvis kan bero på tidigare diagnoser. Dessa skulle beträffande bröstcancer också kunna ske betydligt tidigare, om man inte envisades med att använda den mycket dåliga metoden ”mammografi”, som missar ca 40 % av alla cancertumörer och ger mängder av falskt positiva besked, vilka innebär att många kvinnor i onödan utsätts för plågsamma och farliga ingrepp!

Alternativen ultraljud och termografi (värmekamera) är båda långt effektivare – och ger inte någon strålning – som vid mammografi, där åtskilliga kvinnor får cancer just av strålningen! Helt överlägsen är termografi, som till och med på ett tidigt stadium kan upptäcka den inflammation som föregår en tumör!

Men vad som är anmärkningsvärt, när det gäller genetiska mutationer, som ökar risken för bröst- och äggstockscancer, är just detta att även dessa cancerformer ökat dramatiskt – medan våra gener sett likadana ut i årtusenden.

Detta måste rimligtvis innebära, att de aktuella mutationerna endast är en ”mellanliggande variabel”, och att det måste finnas en primär orsak till dem.

Då borde man kanske ägna åtminstone någon tanke åt möjligheten att påverka denna primära orsak. Man kan föreställa sig att det t.ex. rör sig om ändrade kostvanor, ökad utsatthet för olika gifter och strålning.

Nog borde det vara intressant med sådan inriktning på forskningen – i stället för att bara acceptera mutationerna och i de fall dessa hittas använda så drastiska metoder som att kirurgiskt avlägsna både bröst och äggstockar, operationer som sannolikt inte heller är helt riskfria.

Ett annat ämne som inte togs upp var den relativt nya disciplinen epigenetik, som i korthet innebär en insikt om att våra ursprungliga gener inte har den helt avgörande betydelse man tidigare trodde, utan att miljöfaktorer (som kost, gifter och strålning) på ett avgörande sätt kan få gener att ”slås av eller på”, och alltså göra att vissa gener inte får ett fysiskt uttryck.

Direktlänk till det nämnda programmet här:

https://www.svtplay.se/video/30724198/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-34-hemligheterna-i-vart-dna?