14. maj, 2016

Agneta Schnittgers artikel om kolloidalt silver i Medicinsk Access

Eftersom det för många tycks ha vållat problem vid läsningen direkt från nätupplagan av Medicinsk Acess kommer här senare delen av Dr Agneta Schnittgers artikel om kolloidalt silver i utskrivet skick:

"Inom sjukvården används silverjonklädda sårkompresser med gott resultat för att förhindra bakterieinfektioner. Man har dessutom sett en snabbare läkning med tillskott av frisk vävnad.

     Silvernanopartiklar får täcka ytor på olika implantat och främmande kroppar såsom tandproteser, benproteser, hjärtkatetrar, urinkatetrar och ortopediska implantat. Silverjonerna har enligt studier in vitro och enligt djurstudier dessutom en blodförtunnande effekt via trombocyterna, vilket bör minska risken för blodproppsbildning. Den låga giftigheten gör att silvernanopartiklar kan inandas som spray, intagas via munnen, appliceras på huden eller användas via urinvägarna eller via blodbanan.

     Vad gäller resistenta svampinfektioner med bl.a. Candida glabatra, så fungerar kolloidalt silver bra – t.o.m. bättre än traditionella svampmedel som Ketoconazole, Fluconazole och Griseofulvin. Silverjonerna förstör även här cellväggarna och förhindrar knoppningsproceduren. Även svampar kan skydda sig med ett biofilmhölje, som hindrar sedvanliga svampmedel men släpper igenom nanopartiklar. I analogi med bakteriebekämpning ökar den svampdödande effekten av Fluconazole och Griseofulvin i närvaro av silvernanopartiklar. Man har testat silverjoner på tånagelsvamp och funnit en bättre effekt än med Fluconazole och lika bra som med Amphoterisin B.

     Inflammationen runt de infekterade hudområdena dämpas vid närvaro av silvernanopartiklarna. Dessa nanopartiklar har även visat sig ha effekt på astma, som är en sjukdom med stort inslag av inflammation och allergi. Studier visar att nanopartiklarna har en cytokinhämmande effekt, vilket bromsar den inflammatoriska reaktionen.

     Hur kan kolloidalt silver ta död på virus? Forskarna har funnit en antiviral effekt av silverjoner in vitro på HIV-1-infekterade celler, på HIN-1 influensa A virus och på hepatit B virus. Silverjonpartiklarna binder sig till virus-DNA och hindrar virus från att föröka sig, vilket kan förklara den antivirala effekten.

     Försök gör att täcka kondomer med silvernanopartiklar för att förhindra HIV-smitta. Forskning finns även på att tillverka en vaginalkräm med silvernanopartiklar för att minska risken för HIV-smitta hos kvinnor med HIV-positiva partners.

     Det finns in vitro studier gjorda på silvernanopartiklar och olika sorters cancerceller. Man har testat allt från maligna hjärntumörceller, lungcancerceller, bröstcancerceller, levercancerceller, kroniska myelomceller, bencancerceller och coloncancerceller. Den huvudsakliga mekanismen består i silverjonpartiklarnas överproduktion av ROS och angrepp på mitokondrierna, vilket i sin tur leder till för tidig celldöd, apoptos.

     Verkningsmekanismen tycks vara densamma, även om olika typer av cancerceller är mer eller mindre känsliga för silvernanopartiklarna. I studierna har man inte sett någon ökad toxicitet för friska celler. Det förefaller logiskt, då deras mitokondrier är intakta, medan cancercellernas energi och andningsförmåga är väsentligt nedsatt.

     Enligt nyare forskning betraktas cancer som en mitokondriesjukdom och inte ett angrepp på kärnans DNA.

     En annan mekanism finns hos hjärntumörer orsakade av glioblastom. Dessa cancerceller glufsar i sig av silvernanopartiklarna genom s.k. endocytos. Inte så klokt, då silvret gör DNA instabilt och hämmar celldelningen, varför cellen går i apoptos.

     Det finns cancertyper som är multiresistenta mot sedvanliga cytostatika. Närvaron av silvernanopartiklar har givit traditionella cytostatika en bättre effekt.

     Sammanfattningsvis kan man säga att det otvetydigt finns en väl etablerad konsensus över kolloidalt silver som vattenreningsprodukt och som desinfektionsmedel. Livsmedelsverket har förbjudit kolloidalt silver som kosttillskott, fastän det är godkänt av FDA (Food and Drug Administration) i USA. Det finns redan en mängd in vitro studier och djurstudier som belyser silvernanopartiklarnas antimikroba och anticancerösa verkningsmekanismer i biologiska system. Inga studier har kunnat visa att silvernanopartiklar är giftiga eller har en negativ inverkan på friska kroppsceller. Fortsatta forskningsinsatser behövs för att till fullo kunna implementera silvernanopartiklarna i vår terapeutiska arsenal".