1. maj, 2020

Något om D-vitamin

D-vitamin centralt för god hälsa generellt

Efter att ha lyssnat till Dr Michael F Holick från Boston University Medical Center har jag försökt få grepp om det viktigaste i hans framställning – vilket inte varit helt lätt för någon med mina begränsade medicinska kunskaper på denna avancerade nivå. Följande är en förkortad och förenklad version av hans uppgifter.

Möjligen kan jag också ha missförstått något, men den som är intresserad (och bekväm med hans engelska) kan själv ta del av föredraget via den länk som följer i slutet av denna text.

Jag har tidigare vid flera tillfällen framfört min upprördhet över att Folkhälsomyndigheten, övriga myndigheter och de skolmedicinskt utbildade läkarna sedan länge nu dagligen – med anledning av coronapandemin - diskuterar teknikaliteter som hur många man får träffa samtidigt, om man skall tillåtas ha ett avstånd på en eller två meter från andra, hur man skall skydda sig mot smitta med olika former av utrustning o.s.v. - men knappt nämner ett ord om vårt IMMUNFÖRSVAR!

Ingen undgår nog att slutligen stöta ihop med det aktuella viruset, och då är just immunförsvaret den sista försvarslinjen. Om den sviktar, så är risken stor att man blir allvarligt sjuk. Erfarenheten visar nu också, att det just är människor med nedsatt immunförsvar (självklart) som drabbas hårdast. Detta tillstånd kan bero på övervikt, högt blodtryck, andra uttryck för metabol sjuklighet (diabetes, cancer, demens etc.) - men också medicinförgiftning, som i dag nästan alla äldre drabbats av via läkarnas generösa förskrivning av allehanda läkemedel.

Efter Dr Holicks genomgång är jag inte mindre upprörd. Hans beskrivning av hur vitamin D3 tycks vara alldeles avgörande för vårt immunförsvar och vår hälsa generellt gör det än mer anmärkningsvärt att Folkhälsomyndigheten än inte kommit på tanken att rekommendera tillskott av just D-vitamin för att minska risken för allvarliga följder av den smitta sannolikt ingen kommer ifrån. Att man sedan också vägrar använda intravenös behandling med C-vitamin är en sak för sig - lika upprörande!

C-vitamin, D-vitamin, zink, jod, magnesium och några andra mikronutrienter skulle sannolikt utgöra framgångsrik profylax mot Comvid-19. Men man tycks helt bortse från kostens betydelse generellt – och kan t.o.m. förklara vitaminer farliga! Helt obegripligt – och närmast oförlåtligt!

När det alltså gäller just D-vitamin, så led ca 80 % av barnen i Boston 1889 av sjukdomen Rickets (”engelska sjukan”), d.v.s. otillräcklig stabilitet av benvävnad, vilket bl.a. medförde missbildade skelett. Mest uppenbart var oftast de ”krokiga benen”.

Konkret var orsaken för litet av detta vitamin i kosten, och ett liv med brist på solsken (som ger huden möjlighet att skapa D-vitamin). Tyvärr har det visat sig att Rickets nu tycks dyka upp på vissa håll i världen igen, där miljön i vissa industriområden påminner om den i 1899 års Boston – undermålig kost och litet solsken.

Tyvärr är också kunskapen hos läkarna på detta område bristfällig. De säger ofta till nyblivna mödrar att om de bara ammar sina barn, så får dessa i sig alla nödvändiga näringsämnen – inkl. D-vitamin. Dessvärre är det inte sant. De blivande mödrarna har under graviditeten ofta fått alldeles otillräckliga mängder D-vitamin, och om större delen graviditeten ligger under vinterhalvåret, så har de inte heller via solen fått tillskott av detta vitamin.

Enl. Dr Holick har man (i Boston?) sett att de ammande mödrarnas bröstmjölk oftast innehåller bara ca 50 IE D-vitamin per liter – vilket är alldeles otillräckligt för barnet. Man rekommenderar också generellt för alla upp till 70 år endast 600 IE/dag. Därför visar det sig också, att 76 % av mödrarna och 81 % av de nyfödda barnen har påtaglig brist på D-vitamin.

Man har för övrigt också sett, att låga halter av D-vitamin innebär en ökad risk för preeklampsi (havandeskapsförgiftning) med ofta mycket allvarliga följder för både barn och mödrar.

D-vitamin är också viktigt för en god muskelfunktion, vilket självklart har betydelse för framdrivningsskedet vid en förlossning. Man anser att risken för att behöva tillgripa kejsarsnitt ökar med upp till 400 % vid D-vitaminbrist.

Myndigheterna i USA tycks alltså rekommendera så litet som 600 IE D-vitamin/dag. Men inte ens den mängden får de flesta i sig – om de inte dricker minst sex glas mjölk (som numera har ett litet tillskott av D-vitamin).

Observationer av en grupp försökspersoner i Boston visade, att de som solar (ute eller i solarium) i slutet av vintern har en D-vitaminhalt på m 48 ng/ml, medan de som inte solat hade endast 17,4 ng/ml.

Hos människor med uttryck för det metabola syndromet (fetma, högt blodtryck, hjärtsjukdom, cancer etc.) tycks tillräckliga nivåer av D-vitamin (minst 30 ng/ml) kraftigt minska risken för dödsfall.

Guidelines för dem med risk för D-vitaminbrist – daglig dos:

0 – 1 år 400 – 1000 IE               Riskfri dos: 2000 IE

1 – 18 år 600 – 1000 IE             Riskfri dos: 4000 IE

över 18 år 1500 – 2000 IE         Riskfri dos: 10 000 IE

OBS: De kraftigt överviktiga bör ta två eller tre gånger de angivna mängderna för att komma upp i tillräcklig nivå i kroppen! Detta är sannolikt också en av anledningarna till att just överviktiga är en riskgrupp för coronaviruset. De har mer än normalviktiga kraftig brist på D-vitamin.

Sammanfattningsvis: Det tycks knappt finnas några nackdelar med att öka intaget av D-vitamin (enl. Dr Holick). Han nämner en del om calciummetabolismen, som kan påverkas - men ingenting om möjligheten att med vitamin B2 kontrollera detta.

Till sist, länk till Dr Holicks föredrag:

https://www.youtube.com/watch?v=4wDrKxcvsKM&feature=youtu.be 

 

 Länk till Svaradoktorns artikel om D-vitamin från 2016: http://www.svaradoktorn.se/426882728