12. aug, 2019

Mina dumma cancerceller

Efter att för snart fem år sedan ha varit dödsdömd i cancer lyckades jag bli cancerfri med hjälp av ändrad kost (sockerfri) och tillskott av ett antal vitaminer och mineraler – samt gurkmeja, ingefära, aroniabär och några andra bär. Jag blev idiotförklarad av min läkare, som ansåg att endast ett mycket omfattande kirurgiskt ingrepp - med efterföljande strålning och/eller cellgiftsbehandling - kunde rädda mitt liv.

Sedan man efter ett par år inte längre kunde hitta några cancerceller hos mig, efter min egen ”behandling”, var läkarens enda kommentar: ”Det gläder mig att du mår bra.” Att ens bry sig om att titta på - eller fråga om - vad jag ätit var tydligen under hans värdighet!

När jag annars pratar med ”vanliga människor” och nämner t.ex. D-vitamin och gurkmeja, så kan jag få kommentarer som: Hahaha… Kryddor och vitaminer mot cancer… Det fattar ju varje människa att det inte kan fungera! Mitt svar blir: Jag bryr mig inte om, ifall kungen, påven, hela läkarkåren, Kungliga Vetenskapsakademien, Regering och Riksdag fattar det… Det enda som betyder något är, att mina cancerceller är så obegåvade att de inte fattat… För det har de uppenbarligen inte gjort, eftersom de försvunnit spårlöst (eller återgått till att bli normala celler).

Men trots att den tyske professorn Otto Warburg (Nobelpriset i medicin 1931) redan på 1920-talet visade, att cancer i huvudsak är en ”metabol” sjukdom (beror på vad vi äter och dricker), och är extremt beroende av socker, så tycks detta vara alldeles för enkelt och banalt för att läkare och forskare skall ta det på allvar.

I stället satsar man nästan all forskning på genetiska orsaker. Detta trots att gener nästan är den enda orsak man kan utesluta, eftersom de gener vi föds med i dag är exakt de samma som folk föddes med innan cancern fullkomligt exploderade! Däremot har, som alla vet, vår livsstil och våra kostvanor förändrats drastiskt. Där finns orsaken till att cancer nu beräknas drabba nästan varannan nu levande människa i vårt land!

För övrigt har också den nya vetenskapen ”epigenetik” visat att vi inte är så beroende av de gener vi föds med som vi tidigare trott. Miljöfaktorer (t.ex. vår kost, gifter, strålning mm) bokstavligen kan ”slå av eller på” gener... Men det är förstås mer märkvärdigt och prestigefyllt att forska på gener än på makaroner och fläsk - och lättare att få forskningspengar! Så det dröjer nog än innan forskarna börjar titta på de verkliga orsakerna. Dessutom är traditionell cancerbehandling en mångmiljardindustri, varför läkemedelsföretagen gärna ser att vansinnet fortsätter!