13. jan, 2019

Utredning pågår

Regeringen tillsatte 2017 en utredning – som enligt utredningens namn skall handla om ”Ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården” (Dir.2017:43).

Man får därav intrycket att dess ändamål är att hitta former och metoder för att skydda oss alla mot alternativa läkemedels och behandlingars risker för liv och hälsa.

Med tanke på att man knappt kan hitta någon som allvarligt skadats av alternativa metoder (homeopati, kolloidalt silver, Laetrile, Essiac Tea, ketogen kost, meditation, healing etc.) – och att traditionell sjukvård är den tredje vanligaste dödsorsaken i Västvärlden – så förefaller möjligen inriktningen innebära en gravt felaktig prioritering.

 

Men när man fingranskar direktiven, så finner man att i uppdraget ingår bl.a. att:

”minska polariseringen mellan den etablerade och icke-etablerade vården genom att främja erfarenhetsutbyten”

”kartlägga forskning och forskningsresultat om behandlingsmetoder utanför den etablerade hälso- och sjukvården”

och

”lämna förslag till en policy för utvärdering och reglering av behandlingsmetoder utanför den etablerade vården”.

 

Detta är förstås oerhört viktiga punkter - som kanske väcker en smula hopp. Men eftersom hela samhället tycks svårt infekterat av en stor vördnad för den officiella sjukvården och dess metoder – och motsvarande skepsis mot alla alternativa medel, så blir man tveksam.

Att man sedan har utsett en minst sagt etablerad läkare, Kjell Asplund, bl.a. ordförande i Statens medicinsk-etiska råd och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, inger kanske också farhågor. Han är ju i högsta grad involverad i skolsjukvården och har byggt hela sin karriär på den.

Han är förstås en oerhört erfaren utredare och har den medicinska kompetensen – men så vitt man förstår endast inom just skolmedicin. Det återstår att se, om han har förmågan att frigöra sig från det skolmedicinska paradigmet och förutsättningslöst utföra sitt utredningsuppdrag.

Hittills har all erfarenhet visat, att man bedömer alternativa metoder och läkemedel efter helt andra principer än den etablerade medicinen – och att man ofta bortser från, eller inte ens känner till, den övertygande empiriska erfarenhet och kunskap (ofta månghundraårig) som visar de alternativa metodernas mycket positiva effekter. Till skillnad mot traditionella farmakologiska medel saknar de i allmänhet också helt deras skadliga biverkningar (ibland dödliga).

Att övervinna den kognitiva dissonans man drabbas av, om hela ens skolmedicinska världsbild riskerar att rubbas, det kan bli en övermäktig uppgift för vem som helst – även en driven utredare!

Det skall bli spännande att se. Men vi förutsätter förstås att Kjell Asplund skiljer sig med heder från sitt extremt viktiga - och svåra - uppdrag!