12. dec, 2018

Går Hjärnfonden att påverka?

I oktober fick jag ett brev från Hjärnfonden, där genetikprofessor Caroline Graff ville ha mer pengar till forskning om Alzheimers sjukdom. Hon skrev: ”I dag finns ingenting som kan bota Alzheimers sjukdom, och vi har fortfarande ingen lösning på gåtan.”

Jag skrev då och upplyste henne om, att en forskargrupp i USA redan 2014 kunnat dramatiskt förbättra situationen för 90 % av de patienter med fullt utvecklad Alzheimers som deltog i deras studie. De hade också identifierat ett stort antal variabler som bidrar till att förorsaka sjukdomen.

Jag sände också länken till mitt eget försök att sammanfatta den nämnda forskargruppens resultat. Den finns här: http://www.svaradoktorn.se/435896354

Sedan har jag bara fått undanglidande svar från Hjärnfonden – och Caroline Graff har själv inte gått att nå. Men till min förvåning kunde jag här om dagen i vår lokala dagstidning – Hudiksvalls Tidning - läsa något, som fick mig att undra, om möjligen Hjärnfonden ändå kan vara mottaglig för sakliga, vetenskapliga argument – och t.o.m. har uppdaterat sina bristfälliga kunskaper om Alzheimers sjukdom. Artikeln var nämligen underteckad av bl.a. Hjärnfondens generalsekreterare, Anna Hemlin!

Nu förväntar jag mig att Hjärnfonden i sitt nästa tiggarbrev inte kategoriskt påstår att det inte finns någon bot mot sjukdomen, eller att vi inte vet något om dess orsaker. Kanske kan man också satsa pengar på annan forskning än våra gener – den orsaksfaktor man i ett svarsbrev erkände ligger bakom kanske 1 % av fallen. Om man innefattar kost och livsstil och andra miljöfaktorer i de studier man ger pengar till, så skulle jag också kunna tänka mig att bidra.

Insändare i Hudiksvalls Tidning den 11 december 2018:

Dubbla investeringen i medicinsk forskning

Forskningen om demenssjukdomar ger hopp: Genom en kombination av livsstilsförändringar kommer personer som ligger i riskzon förhoppningsvis kunna skjuta fram debuten av demens eller ha den lindriga fasen under längre period, skriver fyra företrädare för forskningen.

Enbart i Gävleborg beräknas närmare 870 personer insjukna i en demenssjukdom årligen. I hela landet lever mellan 130 000 och 150 000 personer med demenssjukdom. Denna siffra väntas fördubblas till år 2050, på grund av Sveriges åldrande befolkning. Det här är något som kommer att innebära stora påfrestningar för vårt samhälle.

Demens är samlingsnamnet på ett flertal sjukdomar i hjärnan. Sjukdomarna yttrar sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som skadats. Vanliga tecken är sviktande minne och bristande förmåga att utföra vardagliga sysslor. Personer med demenssjukdom kan till slut inte klara sig utan stöd från sin omgivning.

Utöver ett stort mänskligt lidande för den drabbade och anhöriga innebär sjukdomen även stora samhällskostnader. Mellan år 2000 och 2012 steg den totala samhällskostnaden för demenspatienter i Sverige från 38,4 miljarder kronor till närmare 63 miljarder kronor.

Men forskningen ger hopp. Forskare vid Karolinska Institutet har, i samarbete med forskare i Finland, visat att en hälsosam livsstil kan minska risken att drabbas av minnesstörningar med nästan 30 procent. Faktorer som tycks vara viktiga är fysisk aktivitet, hälsosam kost, sociala och mentala aktiviteter. Genom en kombination av livsstilsförändringar kommer personer som ligger i riskzon förhoppningsvis kunna skjuta fram debuten av demens eller ha den lindriga fasen under längre period.

Frågan engagerar allmänheten. En Sifo-undersökning genomförd på uppdrag av Forska! Sverige visar att 92 procent av invånarna i norra Mellansverige är oroliga för att de själva eller någon nära anhörig ska drabbas av en obotlig sjukdom, exempelvis Alzheimers.

För att möta utmaningen med ökad ohälsa vill Forska! Sverige att de statliga investeringarna i medicinsk forskning fördubblas till 4 öre per vårdkrona. Gävleborgarna håller med: 9 av 10 i norra Mellansverige tycker att förslaget är bra enligt Sifo-undersökningen.

Vi hoppas nu att samtliga riksdagsledamöter lever upp till befolkningens förväntningar och satsar på en vård i världsklass, med hjälp av stärkt forskning och innovation. På så sätt kan Sverige bidra till att möta utmaningen med demenssjukdomar, såväl globalt som i Sverige.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska! Sverige

Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska Institutet

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund

Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden