30. mar, 2018

C-vitamin mot radioaktiv strålning och cancer

Massiva doser av C-vitamin har minst sagt dramatiska effekter mot cancer. Detta har varit känt av forskare sedan länge, men eftersom C-vitamin är ett enkelt och billigt ämne som ingen kan ta patent på, så motverkas denna kunskap aktivt av den gigantiskt mäktiga läkemedelsindustrin – och av alla dem som på olika sätt är beroende av denna industri (forskare, politiker, sjukvårdsinstitutioner – och media).

Att C-vitamin också kan skydda mot radioaktiv strålning – och t.o.m. korrigera därav uppkomna DNA-skador – är antagligen för de flesta helt okänt. Och svårt att ta till sig! Det finns förstås också kraftiga ekonomiska och prestigemässiga skäl att inte acceptera och sprida den kunskapen. Men att man inte tycks bry sig om att forska på detta är förstås oerhört tragiskt – särskilt i en tid då det blir alltmer uppenbart att den strålning vi numera hela tiden utsätts för (via t.ex. mobiler och trådlösa nätverk) faktiskt ger oss skador och dramatiskt tycks öka risken för t.ex. hjärncancer.

Vid reaktorolyckan i Fukushima, Japan, efter jordbävningen den 11 mars 2011, exploderade reaktor 1 följande dag, och två dagar senare exploderade också reaktor 3. Resultatet blev bl.a. ett massivt utsläpp av radioaktivt cesium 134 och 137 (nästan 200 ggr större än efter atombomben i Hiroshima 1945). Fortfarande är ett område med radien 20 km från reaktorerna förbjudet område.

Dr Atsuo Yanagisawa förstod vilka katastrofala följder detta skulle få för den drabbade befolkningen och sökte desperat över hela världen efter möjliga metoder att förhindra dessa följder. Han visste, att de som utsätts för den strålning det här handlade om kommer att drabbas av DNA-förändringar, som bl.a. dramatiskt ökar risken för olika former av cancer – som t.ex. leukemi. Han beräknade att omkring 225 000 nya cancerfall skulle bli följden av olyckan (numera tror man att detta kanske är en grov underskattning).

Någon information från regeringen om hur man skulle skydda sig mot strålningen tycks man inte ha fått. Dr Yanagisawa sökte desperat efter information.

Den 20/3 fick han ett mail från den engelska vetenskapsmannen Steve Hickey. Denne refererade märkligt nog till en vetenskaplig studie från JAPAN (The National Defence Akademy of Japan), vilken hade publicerats ett år före Fukushima-katastofen. Där beskrivs hur ”Pretreatment with Ascorbic Acid Prevents Lethal Gastrointestinal Syndrome in Mice Receiving a Massive Amount of Radiation” (Förebyggande behandling med C-vitamin förhindrar dödliga skador på matsmältningssystemet hos möss, som fått kraftiga doser av strålning).

Vid försöken avled alla möss som utsattes för strålningen – och inte fått någon C-vitaminbehandling. Men av de möss som fått C-vitamin (150 mg per kg kroppsvikt) under tre dagar före strålningen överlevde 60 % i två veckor. Efter ytterligare tre veckor levde fortfarande 42 % - och därefter avled inga fler!

Forskarna drog slutsatsen: ”Vitamin C scavenges the generation of free radicals, DNA-damages can be prevented, and therefore gastrointestinal damage due to acute irradiation was prevented”.

(C-vitamin hindrar bildandet av fria radikaler, DNA-skador kan förhindras, och därför kan man förhindra akuta skador på mag- tarmkanalen, som förorsakas av strålning).

Man vet nu, att endast ca 20 % av ”strålskadorna” är resultat av den direkta strålningen. Resterande 80 % beror på att strålningen utsätter vattnet i vår kropp för en process som skapar ”reaktivt syre” (”fria radikaler”), som skadar våra gener och våra cellmembran. Det mesta av ”strålskadorna” förorsakas alltså av ”reaktivt syre”, men skadorna kan elimineras av antioxidanter som C-vitamin.

Det effektivaste sättet att motverka sådana skador av fria radikaler är att ta rejäla doser av ”Vitamin IV” (Kalciumaskorbat) intravenöst (via sprutor). Kalciumaskorbat dödar cancerceller med hjälp av väteperoxid – som lämnar andra celler oskadda.

Dr Yanagisawa  skrev nu till regeringen, till TEPCO (Tokyo Electric Power Company), som ägde kärnkraftverket och var ansvarigt för driften, till olika myndigheter, till 150 olika media, radio- och TV-stationer mm. Inget gensvar! Inte någon enda tog kontakt med Dr Yanagisawa eller hans medarbetare!

Regeringens åtgärder var att höja gränsen för godkända värden från 100 Bequerel/kg i födan till 500 Bequerel/kg – och den godkända årliga strålningsdosen från 1 millisievert till 100 millisievert (!!!).

Dr Yanagisawa åkte nu till Toronto i Canada och höll ett föredrag inför ”The International Society for Orthomolekular Medicine”. Gensvaret var överväldigande. Mer än 200 delegater från 18 länder skrev gemensamt under en petition till Japans regering. Så vitt bekant ingen reaktion på den!

Enligt Dr Yanagisawa har även de som arbetat i Fukushima och fått abnorma medicinska värden efter den strålning de utsatts för, fått dessa värden normaliserade efter behandling efteråt med C-vitamin och andra vitaminer.

Det riktigt skrämmande är nu, att utsläpp från Fukushima sprids via vattnet i Stilla havet mot Amerikas västkust – och via atmosfären över hela jorden.

Andra former av strålning drabbar också oss alla varje dag. Kanske kunde det finnas anledning att studera detta med C-vitaminets närmast magiska effekter närmare! Men det här med näringsämnen och vitaminer tycks närmast vara som ett rött skynke för skolmedicinen – liksom naturligtvis för de stora läkemedelsföretagen, som riskerar miljardförluster, om människor kan hålla sig friska eller bota sina sjukdomar med enkla naturliga medel!

Länk till intervju med bl.a. Dr Yanagisawa: https://www.youtube.com/watch?v=aX8c81N_6vI