3. jan, 2018

Silverskräckens tragiska följder

För de flesta av oss har Larhammars agerande betr. kolloidalt silver mest ett visst underhållningsvärde, när vi ser hur en professor med hög status i samhället fullkomligt skämmer ut sig offentligt och demoniserar ett alldeles ofarligt medel, som använts i många år och är synnerligen effektivt mot infektioner och andra medicinska problem.

Men värt att beakta är ju förstås sedan att han allvarligt skadar förtroendet för riktig vetenskap och seriös forskning, vilket på sikt kan ha förödande konsekvenser.

För många innebär hans agitation att de i onödan får dras med infektioner, förkylningar och magproblem alldeles i onödan, eftersom han skrämmer dem från att använda kolloidalt silver.

Ibland kan det handla om allvarligare saker än så.

I vissa fall kan det förutom detta med fysisk sjukdom handla om outsägbara tragedier av en annan dignitet. Jag fick för en stund sedan ett meddelande från en ung, förtvivlad kvinna i Finland. Hon sitter hemma panikslagen, handlingsförlamad och förtvivlad inför risken att förlora vårdnaden om sitt barn. Hon har sett sina väninnors barn ständigt drabbas av allehanda åkommor, medan hennes barn hela tiden varit friskt – ”trots” att det hänt att hon använt kolloidalt silver för vattenrening. Nu är hon alltså polisanmäld för detta. En förundersökning är på gång, och om hon makabert nog skulle dömas för ”barnmisshandel” för att ha hållit sitt barn friskt genom att rena sitt vatten med hjälp av kolloidalt silver, så kan hon fråntas vårdnaden om sitt barn. Hon gör själv osökt en jämförelse med Nordkorea, vars politiska system är alltför känt för att behöva beskrivas. Att Finland skulle kvala in i den ligan hade man inte kunnat tro. Men med hjälp av en och annan professor från grannlandet Sverige är uppenbarligen det mesta möjligt.

I rättvisans namn skall sedan tilläggas, att Larhammar har stort stöd av t .ex. Livsmedelsverket och Läkemedelsverket – och en stor del av läkarkåren, som envist vägrar att befatta sig med kolloidalt silver – eftersom det inte är något ”godkänt läkemedel”. Men om han vill kalla sig ”vetenskapsman” – vilket han uppenbarligen gärna gör - så bör han ha ett eget ansvar för sitt agerande och inte bara förlita sig på skrönor och vidskapliga myter om det ämne det handlar om. Han har, vad jag vet, inte gjort någon som helst egen forskning på kolloidalt silver. Och han har alldeles säkert aldrig prövat medlet själv, vilket förstås vore den enklaste vägen till konkret kunskap. De källor han hänvisar till tycks oftast handla om silvernitrat eller andra produkter, som inte har någon likhet med det kolloidala silver som används i dag.

Eftersom jag aldrig får några ordentliga svar från Larhammar, så skall jag inte ställa några fler frågor. Annars vore en självklar sådan: Känner du något som helst ansvar för den kvinna som skrivit till mig?