1. jan, 2018

Svar från professor Larhammar - och mina kommentarer

Jag publicerar ogärna vetenskapligt nonsens och vilseledande information på min hemsida, även om texten är hyfsat välformulerad. Men jag har lovat Dan Larhammar att publicera ett ev. svar från honom på min senaste mycket enkla fråga – och ett löfte är ett löfte. Därför kommer hans ”svar” här. Om jag varit i hans ställe hade jag enträget bett om att INTE få svaret publicerat, eftersom det obarmhärtigt avslöjar hans generande okunskap i ämnet.

Jag vill bara först upprepa hur min fråga var formulerad. Så här skrev jag:

Om nu kolloidalt silver är så farligt som du påstår, hur kan det då komma sig, att inte ett enda fall av förgiftning eller annan skada har rapporterats i vårt land i modern tid? (trots i dag sannolikt mer än 100 000 användare)

Den som är läskunnig kan själv bedöma, om Larhammar svarar på min fråga! Min kommentar till hans text följer efteråt.

 

Larhammars svar:

Sven Erik;

Nedan är mitt svar som jag utgår från att du lägger upp på din webbplats. Så här lyder det:

Du har övertolkat det jag sade i YLE:s debattprogram. Du skrev på din blogg 171211 att du blev "oerhört upprörd" (med två utropstecken) när du såg debattprogrammet. Var vänlig se programmet igen i mer sansad sinnesstämning och notera noggrant och sakligt vad som sägs. 

I programmet diskuterade jag risken för biverkningar i relation till avsaknaden av dokumenterad nyttoeffekt. Jag sa att det uppenbarligen går att bli förgiftad av ett för stort intag av silver vilket visats av de fall som är dokumenterade i den internationella vetenskapliga litteraturen. Du fick 171216 referenser till flera av dessa fallbeskrivningar. Som jag beskrev i mitt förra svar är det förstås både dosens storlek och hur lång tid preparatet intagits som påverkar risken för toxiska effekter - liksom risken att förorsaka resistensutveckling. Det är alltid viktigt att göra en helhetsbedömning av eventuell nyttoeffekt i relation till biverkningar och, för antibakteriella medel, risken för resistensutveckling.

Vad har du för dokumentation som tyder på 100.000 användare av kolloidalt silver i Sverige? Och hur vet du hur stor dos de intagit, hur ofta och hur länge?

Att läkemedel förorsakar biverkningar är förstås känt sedan läkemedel började användas, ursprungligen förmodligen som örtpreparat tidigt i mänsklighetens historia. Risken för biverkningar måste alltid bedömas i relation till förväntad nyttoeffekt. Tyvärr kan detta ibland vara en smal balansgång, både pga att enskilda individer kan vara mer känsliga för ett visst preparat och få kraftigare biverkningar och pga att enskilda individer kanske använder läkemedlet fel och tar det i för hög dos eller vid fel tidpunkt. Ett annat stort problem är polyfarmaci, dvs att många patienter, särskilt äldre, får flera läkemedel förskrivna, kanske av flera olika läkare, och de olika läkemedlen kan interagera med varandra och förorsaka biverkningar. Överanvändning och felaktig användning av läkemedel är ett enorma bekymmer och här behöver förstås vården ta krafttag för att försöka komma tillrätta med denna problematik. Många av oss farmaceuter har länge kämpat för noggrannare registrering av förskrivning för att minska risken att en enskild patient drabbas av interagerande läkemedel som skrivits ut av olika läkare. 

Artikeln om kolloidalt silver mot cancer från den mexikanska forskargruppen (Franco-Molina et al. 2010) som du tipsade mig om den 18/12 citerades in den artikeln av Naik & Kowshik som jag hänvisade till i mitt svar 16/12. Jag hoppas att forskning fortsätter för att se om fler typer av tumörceller, inte minst andra brösttumörceller, är känsliga för silver i koncentrationer som samtidigt skonar övriga celltyper i kroppen. Märkligt nog verkar dock varken förstaförfattaren eller sistaförfattaren och gjort några uppföljande studier och jag kan inte hitta några andra studier som gått vidare med forskning kring dessa fynd, men jag har inte hunnit göra helt uttömmande sökningar. Jag hoppas också att du noterade att Franco-Molina et al. i sin introduktion citerade en studie från 2006 om att silver är toxiskt mot colibakterier. Eftersom dessa är en del av normalfloran kan peroralt intag av silver alltså medföra att normalfloran kommer i obalans. 

Så din analogi mellan silvernitrat/kolloidalt silver och natriumklorid/klor var enligt din kommentar 171221 rent semantisk? Jag utgick från att det handlade om kemi. 

Du upprepade dina frågor i ett mail 171227 kl 23:19. I ett mail 171229 kl 22:00 upprepade du ånyo dina frågor, alltså mindre än 48 timmar efter ditt förra mail. Jag jobbade långa dagar mellan jul och nyår och hade inte ens möjlighet att läsa all mail jag fick under dessa dagar. Din otålighet framstår som mycket märklig när du tydligen inte ens läst det svar jag skickade 171216 trots att du lagt upp det på din webb, och eftersom du tydligen inte lyssnat på vad jag sa i debattprogrammet.

 

Mina kommentarer

Om du varit en man ”vem som helst”, så hade jag otvivelaktigt avfärdat dig som en stackars vilseförd och okunnig form av rättshaverist. Men eftersom du i kraft av din professorstitel och med hjälp av din uppenbara ”gräddfil” till media, institutioner och myndigheter har plågsamt goda möjligheter att sprida dina missuppfattningar, så anser jag mig ha någon form av moralisk plikt att åtminstone göra ett försök att desarmera det förrädiska hot mot folkhälsan du faktiskt utgör. Annars hade jag långt hellre använt min tid till något mer givande än att kommentera dina dumheter.

Det börjar bli erbarmligt tröttsamt med dina gravt felaktiga åsikter om kolloidalt silver – och ditt påfrestande sätt att framföra dem på. Du tycks ha fastnat i ditt falskt vetenskapliga paradigm och blivit fullständigt avskild från den fysiska verklighet vi alla lever i.

Om man har en teori eller hypotes – hur sofistikerad och välformulerad den än må vara – men den inte ger det allra minsta avtryck i den fysiska världen, så inser nog de allra flesta, att teorin måste förkastas.

En gång i tiden hade man t.ex. en föreställning om att en maskin med fasta vingar, som rörde sig upp och ner som fågelvingar, skulle kunna flyga genom luften som just en fågel. Men man insåg inte, att fågelvingen är en ytterst komplex konstruktion, med fjädrar som hakar i varandra och ger lyftkraft, när vingen förs neråt mot jorden, men som släppte igenom luft, när vingen förs uppåt (mycket förenklat). Därför fick man aldrig någonsin uppleva några flygande maskiner med de ”fågelimiterande” vingarna. Man övergav alltså sin teori, eftersom empiriska erfarenheter tydligt visade att teorin var falsk.

Inom samma område (aerodynamik) hade man för inte så länge sedan en teori om att humlor på grund av sin kroppskonstitution, kroppsvikt och vingarnas konstruktion inte skulle kunna flyga. Men eftersom man i den fysiska verkligheten hela tiden kan se humlor flyga, så tvingades man överge även denna teori.

Tyvärr verkar inte du ha någon respekt eller förståelse för denna form av falsifiering av galna teorier. Annars skulle du självklart, utan att desperat leta teoretiska bortförklaringar och söka i allehanda databaser, förkasta teorin om det kolloidala silvrets farlighet, utifrån det enkla faktum att man inte kan redovisa några förgiftningar eller andra skador av produkten.

Trots att du själv under många år haft för vana att kränka och håna andra med åsikter som du inte omfattat, så vill jag inte hemfalla till samma usla metod och bara avfärda dig som en galning. Därför skall jag än en gång försöka sakligt bemöta några av dina synpunkter. Jag tar dem i tur och ordning:

Du skriver att jag ”övertolkat det du sade i YLE:s debattprogram”.

Hahaha… För det första är det ett skämt att kalla programmet ett ”debattprogram”, eftersom ingen debatt förekom. Det var i stället fyra kvinnor och du själv, som oemotsagda med närmast religiös övertygelse fick framföra sina uppenbart osakliga och felaktiga åsikter om kolloidalt silver (om giftighet, anrikning i kroppen, skapande av bakterieresistens etc).

När du sedan uppmanar mig att ”se programmet i mer sansad sinnesstämning och notera noggrant och sakligt vad som sägs”, så kan jag nästan inte hålla mig för skratt! Jag har faktiskt plågat mig med att se och lyssna på programmet några gånger. I ditt ställe skulle jag betala hur mycket som helst för att få bort detta program från nätet. När sanningen om kolloidalt silver efter hand blir allmänt omfattad, kommer detta dokument bli en plågsam påminnelse om de märkliga missuppfattningar som florerade även i förment ”vetenskapliga” kretsar så sent som år 2017. Du själv avslöjar ju i programmet extremt tydligt din okunskap på det område du uttalar dig om! Och att kräva, att någon med kunskaper om kolloidalt silver skall åse detta program ”i sansad sinnesstämning” är banne mig ett alldeles orimligt krav!

Sedan hemfaller du nu åter till din vana att använda MINA argument och göra dem till dina egna – samt att uttrycka truismer, som om de skulle styrka din sak. Jag har naturligtvis aldrig någonsin t.ex. förnekat något så självklart som att ”det är viktigt att göra en helhetsbedömning av eventuell nyttoeffekt i relation till biverkningar, och för antibakteriella medel, risken för resistensutveckling”.

Det är just en sådan inställning som gör det så självklart att rekommendera kolloidalt silver – medan användningen av traditionell antibiotika, när det gäller resistensutveckling och skadlig inverkan på vår tarmflora, bara är alltför välbekant! Jag har närmast använt spaltmeter för att påtala just detta i olika fora. Se t.ex. mitt inlägg på hemsidan här: http://www.svaradoktorn.se/427029039/5271905/posting/mediciner-vanligaste-d%C3%B6dsorsaken

Ett enda argument med en antydan till rimligt samband med min frågeställning, lyckas du prestera, när du frågar: ”Vad har du för dokumentation som tyder på att vi har 100 000 användare av kolloidalt silver i Sverige? Och hur vet du hur stor dos de intagit, hur ofta och hur länge?” Bravo! Du har i alla fall förstått litet vad det hela handlar om!

Mitt svar är förstås, att det har jag inga exakta uppgifter om, men om man bara ser till en av tillverkarna i Sverige (Ionsilver) och deras försäljning, så tvingas man inse, att användningen är oerhört omfattande. Men även om antalet användare skulle vara bara hälften (50 000), så vore det synnerligen obegripligt, om inte en enda skada rapporterats (ifall dina uppgifter om skadlighet skulle stämma). Och med kännedom om människors sätt att fungera, så kan man nog vara säker på, att många av dem också ”överdoserat” i avsevärd grad. Själv har jag för övrigt nu under mer än tre år intagit uppemot en dl dagligen – utan att jag märkt några nackdelar. Många i min omgivning använder också medlet – dagligen eller vid infektioner och sårskador av olika slag. Samtliga verkar oerhört nöjda med resultatet.

För övrigt beräknar man att det i USA finns ca 10 miljoner användare, och där finns det mer än 150 kommersiella tillverkare. De flesta av dessa produkter säljs av det minst sagt kända företaget Amazon. Se utbudet här: https://www.amazon.com/s/ref=nb_sb_ss_i_1_5?url=search-alias%3Dhpc&field-keywords=colloidal+silver&sprefix=collo%2Cundefined%2C274&crid=OJYEGAJLSXTD

Tror du verkligen, att ett företag som Amazon skulle riskera sitt rykte genom att sälja livsfarliga produkter – eller att inte skador skulle komma fram, om de fanns? Med den ”skadeståndskultur” som finns i USA skulle naturligtvis Amazon för länge sedan ha tvingats betala gigantiska summor, om någon kunnat visa, att deras produkter i något avseende skadat användarna!

I sammanhanget kan det för övrigt också vara intressant att veta, vad WHO anser.

WHO:s riktlinjer säger att ”nolleffektdosen” (NOAEL – No Observable Adverse Effect Level) för silver ligger på 10 gram konsumerat silver under en livstid. Det motsvarar 6 teskedar 10 ppm kolloidalt silver varje dag under ca 80 år. Detta är alltså enligt WHO en helt säker nivå, som inte riskerar att ge några biverkningar.  Och då har man inte ens tagit i beaktande att ca 99 % av intaget silver har försvunnit med urin och avföring efter ett dygn!  

Sedan upprepar du dig i vanlig ordning – och jag förstår att du måste ”återanvända” vissa meningar för att alls få ihop en text, eftersom du inte har material nog för att besvara min fråga.

Så här skriver du alltså (igen): ”Risken för biverkningar måste alltid bedömas i relation till förväntad nyttoeffekt”… Ja, vad kan vara mer självklart? Och vad i hela världen har det med min fråga att göra?

Sedan skriver du: ”Ett annat problem är polyfarmaci – d.v.s. att många patienter, särskilt äldre, får flera läkemedel förskrivna, kanske av flera olika läkare, och de olika läkemedlen kan interagera med varandra och förorsaka biverkningar”…

Jag kunde inte vara mer överens med dig! (Se länken här ovan!). Det är alltså t.o.m. så, att om man samtidigt får fem eller flera farmaceutiska preparat, så är risken för negativa interaktioner nästan 100 %. Och detta har jag på min hemsida och i många inlägg på Facebook försökt förklara. Anledningen till att du här hänger fast vid detta är förstås att du försöker slingra dig ur min frågeställning. Men detta har faktiskt ändå med min enkla fråga att göra. Kolloidalt silver kan nämligen i många fall ersätta olika farmaceutiska produkter, varvid man kan undvika olika former av polyfarmaci.

Därefter skriver du bl.a. om en studie från 2006, där man konstaterade, att silver är toxiskt mot colibakterier. ”Eftersom dessa är en del av normalfloran kan peroralt intag av silver alltså medföra att normalfloran kommer i obalans”…

I ett medium du tidigare har använt dig av som referens och tydligen anser pålitligt, kan man läsa följande:

”Escherichia coli är en vanlig tarmbakterie hos människor och djur. De allra flesta E. coli-bakterier är harmlösa, men några få varianter kan orsaka diarrésjukdomar. Den viktigaste sjukdomsframkallande varianten är enterohemorragisk E. coli (Ehec). Ehec-bakterier kallas ibland även Stec (shigatoxinproducerande E. coli) eller Vtec (verocytotoxinproducerande E. coli). Ehec har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren. De skiljer sig från ofarliga E. coli-bakterier bland annat genom att de har en förmåga att binda tätt till tarmväggens celler och att de producerar gifter, så kallade shigatoxiner. Gifterna orsakar blodiga diarréer och kan i vissa fall leda till komplikationer som kan skada andra organ, främst njurarna. I synnerhet små barn och äldre drabbas förhållandevis oftare av komplikationer.”

Det borde inte heller ha undgått dig, att just colibakterier är en av de vanligaste orsakerna till förorening av vattentäkter och i kommunala vattenledningar!

Sedan gör du åter en fullkomlig logisk saltomortal. Så här skriver du: ”Så din analogi mellan silvernitrat/kolloidalt silver och natriumklorid/klor var enligt din kommentar 171221 rent semantisk? Jag utgick från att det handlade om kemi.”

Jag undrar om du bara spelar dum, eller om du verkligen kan missuppfatta något så kapitalt! Det var ju precis det jag framhöll – att det faktiskt handlar om kemi, men att du och en del andra gör helt ovetenskapliga jämförelser mellan olika ämnen bara för att de företer semantiska likheter. Ni påstår t.ex. att kolloidalt silver ger samma skador som silvernitrat, bara för att båda innehåller ordet silver (och innehåller Ag i sin kemiska formel). Detta ”argument” var verkligen ett lågvattenmärke!

Slutligen vill jag ge dig en tänkbar förklaring till detta med argyri:

Eftersom din förmåga till kritiskt tänkande på vissa områden förefaller något begränsad, så har du väl självklart aldrig reflekterat över det anmärkningsvärda faktum att de få fall av argyri som redovisas nästan alltid handlar om ansiktets vävnader, d.v.s. den hud som normalt aldrig är täckt av kläder och därför är mest utsatt för ljus.

Du har sannolikt aldrig heller sysslat med något så hantverksmässigt som den ”gammaldags” analoga metoden för fotografering och framkallning. Du verkar s.a.s. mer digital i hela din framtoning.

Annars skulle du möjligen känna till, att den tyske anatomiprofessorn (!!) Johan Heinrich Schulze redan 1725 upptäckte, att silversalter, särskilt en bit krita indränkt i silvernitrat, förvandlades från vit till svart, när den exponerades för solljus. Den ej solbelysta delen förblev vit. Detta var förstås det första fröet till den analoga fototekniken.

Senare kom silversalterna silverjodid, silverbromid och silverklorid att användas (efter många års experimenterande med andra media). År 1839 brukar anges som fotograferingens officiella födelseår. Men det skulle dröja till 1878, innan modernt fotografisk materiel fick en hanterlig form och gjorde fotografering tillgänglig för ”gemene man”.

Om du vore genuint vetenskaplig intresserad (och kompetent), så skulle jag kunna berätta för dig, att när ljus träffar en silversaltkristall, så uppstår en fri silveratom, som man brukar kalla en ”silvergrodd”. När sedan framkallningsvätskan (t.ex. hydrokinon och/eller metol) angriper silvergrodden utfälls mer metalliskt silver, som omedelbart oxideras och mörknar. Det är så ett fotografiskt negativ skapas (eller den positiva pappersbilden, när processen sedan genomförs med negativet som ”filter” för ljuset).

Man har också observerat, att i kroppen befintligt C-vitamin kan ha funktionen av ”framkallare” – och alltså reducera silversalter till metalliskt silver, och åstadkomma den blågrå färgning av huden man kallar argyri. Och även om människan är ett av ytterst få däggdjur som inte själv kan bilda C-vitamin, utan är beroende av tillförsel via kosten, så är vi extremt beroende av detta vitamin och har alltså hela tiden en viss nivå av vitaminet i kroppen.

En förutsättning för fenomenet argyri (som trots allt endast är en kosmetisk åkomma, utan allvarligare följder för hälsan i övrigt) är alltså att man försett kroppen med ett silversalt – och det ämne vi känner som ”kolloidalt silver” (10 PPM) är faktiskt INTE ett silversalt, och tycks därför alltså INTE ge förutsättningar för argyri.

Slutligen: Jag kan än en gång konstatera, att du inte nöjaktigt kunnat besvara ens den enkla fråga jag ställt. Det är skrämmande, att du kan fortsätta att sprida dina förment vetenskapliga – men helt felaktiga – åsikter om kolloidalt silver. Därmed bidrar du till att människor skräms från att använda det absolut mest effektiva och oskadliga medel som finns för desinfektion och mot infektioner av bakterier, virus, amöbor, svamp och andra sjukdomsalstrande mikrober. Även när det gäller påskyndande av läkning vid brännskador och andra typer av skador på huden är kolloidalt silver helt i särklass. Och till skillnad mot alla vanliga antibiotika förorsakar inte kolloidalt silver några resistenta stammar av bakterier eller virus.

 

Inom de flesta andra områden skulle spridande av denna form av desinformation sannolikt vara åtalbar. Men eftersom stora delar av samhället – inkl. rättsapparaten – tycks vara smittade av din felaktiga uppfattning, så finns det risk att du kan fortsätta ännu ett bra tag med din propaganda. Men förr eller senare kommer sanningen i fatt dig – och då kommer du att få problem med att förklara ditt agerande!