29. dec, 2016

Då och nu

Här om dagen fick vi i TV-programmet ”Kvinnorna på fröken Frimans tid” veta, att man i början av 1900-talet plågades av farsoter som kolera och TBC – och att smittspridningen skedde t.ex. vid marknader, där hygienen var minst sagt bristfällig. Råttorna var med och slogs om matbitarna, och köttet var ofta härsket och fullt av bakterier. Den korv som såldes kunde vara tillverkad av gammalt och infekterat kött och bidrog kraftfullt till spridningen av nämnda sjukdomar… Och den tidens politiker vägrade inse att något så banalt som mat kunde ligga bakom epidemierna. I stället spekulerade man omkring begrepp som ”onda ångor” och liknande. Möjligen skyddade man – då som nu – också industrin på folkets bekostnad. Det var kanske viktigare att skydda korvtillverkarna är de människor som blev sjuka av korven…

Vilken naiv okunnighet – tycker vi nu... Men då inser vi inte, att situationen är nästan lika bedrövlig i dag – fast på ett mer sofistikerat sätt. I dag är hygienen i stort sett tillfredsställande, och ruttet kött i matvaruaffärernas diskar är förstås inte längre något problem. Egentligen inte råttor och kackerlackor heller – även om det problemet verkligen inte är helt löst.

Nej, i dag heter problemen näringsfattig och fettsnål kost, sockerimpregnerade matvaror, flingor och Müsli som är rena sockerbomber, läskedrycker med samma egenskaper – plus sådant som färgämnen, konserveringsmedel, konsistensgivare, smakförstärkare, surhetsreglerare och ”modifierad stärkelse” av olika slag… Till det kommer en fullständig uppsjö av farmaceutiska produkter – som ibland kan rädda liv, men som också ligger bakom vart tredje dödsfall i Sverige…

De epidemier av fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, Alzheimer, Parkinson och hela spektrat av neuropsykiatriska funktionshinder, som de senaste decennierna fullkomligt exploderat och förkortar livet för massor av människor i dag, minimerar dessutom ofta livskvalitet och funktionsnivå för oerhört många av oss.

Det gemensamma i dagens situation är - jämfört med för 100 år sedan – att politiker även i dag har svårt att begripa att vår kost och våra matvanor till stor del ligger bakom den hälsosituation som snart håller på att knäcka hela sjukvårdssystemet! Tyvärr verkar också de flesta av våra läkare ha samma bristande insikter i problemet. Om inte en tillnyktring och uppdatering av kunskaper bland beslutsfattarna på olika nivåer sker mycket snart – så är katastrofen inom kort ett faktum!