3. nov, 2016

Varför sprids inte informationen?

På Astrid Lindgrens Barnsjukhus tar man varje år emot omkring 400 barn med allvarliga brännskador. Omläggningarna var tidigare ofta så smärtsamma att man var tvungna att genomföra dem under narkos, och svårartade infektioner – ibland livshotande – var vanliga. För sju år sedan började man använda förband som avger silverjoner (d.v.s. de innehåller kolloidalt silver).

Effekterna var drastiska. Vårdtiden minskade från 11 till 2 dygn – och man har inte haft ett enda fall av livshotande infektion, sedan denna metod infördes. Tidigare kraftig och missprydande ärrbildning uppstår inte längre! Användningen av antibiotika har också kunnat minskas till endast 1/3 av tidigare nivå, och ekonomiskt sparar man ca 40 000 kr per patient (totalt alltså 16 miljoner kronor per år!).

Den största vinsten är naturligtvis minskat lidande för barnen, men även det rent ekonomiska resultatet är ju betydande - för en sjukvård som verkar vara på väg att kollapsa under ökande kostnader.

Nu skulle man förstås tro, att denna metod omedelbart spreds till alla sjukhus, där man behandlar brännskador (och även andra sårskador)… Men vad har hänt? Vad jag vet – ingenting! Och av de läkare jag talat med har knappt någon ens hört talas om kolloidalt silver. Och om man har det, så fnyser man föraktfullt åt detta ”kvacksalveri”! För övrigt använder Livsmedelsverket en stor del av sin hemsida för att tala om för oss, att kolloidalt silver är både overksamt och farligt! Något är naturligtvis allvarligt fel inom sjukvården, och kanske borde en särskild statlig enhet skapas för att objektivt sprida kunskaper inom detta område. Mitt intryck är att läkemedelsföretagens ekonomistyrda desinformation, liksom prestige och revirtänkande inom läkarkåren fortfarande tycks hindra spridning av superviktig kunskap och erfarenhet. Eller har jag fel?

SVT:s information om detta finns här: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/alla-tjanar-pa-silverplastren-revolution-i-varden-av-brannskadade