18. okt, 2016

Partsinlaga av Apotekets vd

I dag (17/10) hade Apotekets vd, Ann Carlsson, en helsida i Dagens Nyheter med rubriken ”Stoppa det farliga och dyra slarvet med läkemedel”. Hon har naturligtvis också en poäng t.ex. i att det kastas läkemedel för miljoner varje år. Bara de läkemedel som samlas in via apoteken uppgår till 450 ton (man vågar inte ens tänka på vad det genomsnittliga kilopriset ligger på!). Förmodligen är sedan den mängd som bara kastas med soporna eller spolas ner i toaletter betydligt större. Miljöpåverkan är sannolikt förfärlig, eftersom de kemikalier det handlar om är ytterst potenta, och ofta t.ex. hormonstörande.

Hon berör också detta med övermedicineringen framför allt inom äldrevården, där ansvarslösa läkare ibland ser till att en enskild patient kan ha upp till trettio olika preparat eller mer. Helt förfärligt! Ansvariga läkare borde strängt taget åtalas! Där är alltså Ann Carlsson helt rätt ute. Även när det gäller yngre patienter torde överförskrivning av läkemedel – och med bristande uppföljning – vara ett gigantiskt problem. Många patienter i alla åldrar skulle bli friskare, om en del av deras läkemedel togs bort. Försök har ju också gjorts på en del håll, där apotekare fått kontrollera sjukhuspatienters medicinlistor och kunnat rensa i dem – med ofta mycket positiva resultat för de berörda. Man vet ju egentligen också, att om någon tar fem mediciner eller mer samtidigt, så kan man nästan med 100 % säkerhet veta, att minst två av dem interagerar på ett för hälsan negativt sätt.

Naturligtvis har Ann Carlsson alldeles rätt i rubrikens uppmaning, men hon berör inte de riktigt stora problemen i sammanhanget – som t.ex. att omkring vart tredje dödsfall i Sverige förorsakas av LÄKEMEDEL. Och då handlar det om registrerade och godkända läkemedel, som helt korrekt förskrivits av läkare.

När hon sedan nästan euforiskt påstår att läkemedel ”bidrar till hälsa, välmående och ett längre och friskare liv”, så blir det bara pinsamt! Om hon menar att detta gäller generellt – vilket hon tycks göra - så är det förstås en uppenbar lögn. Däremot kan det naturligtvis gälla i enskilda fall. Hon är också litet mer försiktig, när hon något senare skriver, att ”läkemedel är EN DEL av ekvationen för att förbättra svensk folkhälsa”. Jag skulle vilja påstå, att det faktiskt är en ganska begränsad del av den ekvationen. Den STORA delen torde utan tvekan i stället vara vår livsstil – och framför allt våra kostvanor. Att påstå att läkemedel är lösningen för folkhälsan är ungefär lika intelligent som att säga att en bilverkstad är lösningen för att få funktionssäkra och hållbara bilar!

Vem som helst borde fatta, att t.ex. grundkonstruktionen, tillverkningsprocessen, underhållet och de material man använder är viktigare. Verkstaden är bra att ha, när något går sönder (och för all del även för underhållet via regelbunden service) – men någon avgörande betydelse för hur säkra och bra bilar vi får har nog verkstäderna inte.

Tyvärr har Apoteket (apoteken, får man väl säga numer) förstås ett begränsat intresse av förebyggande hälsovård, även om de delvis försöker uppvisa en sådan attityd. Utan försäljning av dyra läkemedel (huvudsakligen betalda med våra skattemedel) skulle inte ett apotek bli någon lönsam affär.

Slutligen ondgör sig Ann Carlsson över aktörer som använder sig av preparat som inte klassificerats som just ”läkemedel”. Jag antar att hon då avser ”naturpreparat”, kosttillskott och sådant som apoteken inte säljer. Hon borde veta, att processen för att få något preparat godkänt som läkemedel är så långdragen och dyr (det handlar ofta om många miljoner) att ett litet företag inte klarar av detta. Eftersom det dessutom då handlar om naturliga ingredienser, som man inte kan ta patent på och själva sätta priset på vid försäljning, så är det förstås i princip omöjligt att få tillbaka pengarna. Efter ett ev. godkännande kan ju sedan också vilket företag som helst (som inte lagt ut ett enda öre för godkännandet) sälja preparatet…

Naturligtvis finns det – precis som Ann Carlsson skriver - företag och enskilda som drar fördel av desperata människors situation, när dessa inte kan bli hjälpta av den traditionella medicinen, vilket förstås är förfärligt. Men de stora läkemedelsföretagen är inte ett dugg bättre. Deras astronomiska inkomster av ofta direkt skadliga produkter (som t.ex. mediciner mot cancer) är en skam för branschen – liksom att företagen hela tiden skapar nya (patenterade) produkter, när patenten på de gamla gått ut. Och de nya är då ofta sämre än de som redan finns.

För egen del var jag kanske inte precis desperat, när jag för ett par år sedan drabbades av cancer. Sedan jag ”läst på” kunde jag också avfärda skolmedicinens barbariska metoder och genom en förändrad kost och tillskott av vitaminer och mineraler bli av med min cancer – något som enligt läkarna skulle vara 100%-igt omöjligt. Jag är ledsen om jag på detta enkla sätt undandrog Ann Carlssons bransch avsevärda inkomster på de cellgifter man annars skulle ha använt. I stället köpte jag i matvaruaffären och några hälsokostbutiker t.ex. gurkmeja, ingefära, aroniabär, D- och C-vitamin, magnesium, selen och en del annat – framför allt också kolloidalt silver… Flera har följt mitt ”recept” med liknande resultat.

Ann Carlsson nämner också antibiotikaresistens som ett av de stora hoten mot mänskligheten. Det har hon alldeles rätt i. Men hon nämner inte den enkla lösningen – kolloidalt silver. Detta billiga, oskadliga och effektiva medel mot virus, bakterier, svamp, encelliga parasiter och andra sjukdomsalstrande mikrober ger ingen resistens hos dessa. Men det är förstås inte något registrerat läkemedel. Däremot säljs det på apoteken i många andra EU-länder, i USA och på andra håll. Det är nästan bara i Sverige myndigheterna har fått för sig att medlet skulle vara farligt – fast det använts i över 100 år utan allvarliga biverkningar!

Utan tvivel måste man ibland använda läkemedel – men det är sorgligt att behöva konstatera, att man nästan aldrig i stället (eller ens som ett komplement) försöker med en fullödig och giftfri kost – och kosttillskott som kan optimera kroppens immunförsvar. Detta skulle kunna minimera medicinbehovet och ge en varaktig lösning av många sjukdomstillstånd – i stället för att man som nu oftast angripa symtomen och inte påverkar grundorsaken till dessa. Fast en dålig idé för apotekens aktieägare förstås…