1. jun, 2016

Genombrott eller brott?

Fantastiskt genombrott!

Av femton cancerpatienter har en blivit helt frisk - och fem andra lever fortfarande. Vilket fantastiskt resultat (??)

Med hjälp av en oerhört avancerad och krävande form av ”immunterapi” har man lyckats rädda livet på en cancerpatient. Mycket glädjande för honom förstås, men vad skall man säga om de övriga fjorton! Jag upplevde närmast någon form av overklighetskänsla, när jag i bilradion lyssnade på ”Kropp & själ” i P1 här om dagen… När en patient dessutom berättade att man ”satt och åt tårta på avdelningen” höll jag på att köra i diket. Man tycks uppenbarligen helt omedvetna om att sådana kolhydratbomber bidrar till att skapa en optimal livsmiljö för cancerceller! Att dessa är extremt beroende av socker (glukos) har man vetat sedan 1920-talet.

Den tyske läkaren och professorn Otto Heinrich Warburg (1883 – 1970) fick Nobelpriset i medicin 1931. Men flera år tidigare visade han med sina studier att cancerceller har en avvikande metabolism, som tycks bero på en defekt hos deras mitokondrier (cellernas små ”kraftstationer”, där s.a.s. den mat vi ätit blir till energi). Vanliga celler förbränner glukos med syre, vilket är en effektiv metod. Cancercellernas mitokondrier använder däremot huvudsakligen fermentering (”jäsning”), vilket är ett primitivt och ineffektivt sätt att skapa energi. Därför behöver cancerceller minst 20 ggr mer glukos än andra celler. Detta utnyttjar man också vid s.k. ”PET-skanning” för cancerdiagnostik. Då injicerar man i patienten artificiell glukoslösning med en radioaktiv isotop en tid före skanningen. Eftersom cancercellerna formligen suger åt sig socker (glukos), så absorberar de också radioaktiviteten, och sedan kan man på ”PET-kamerans” bild se anhopningen av cancerceller (tumören) som en ljus fläck. 
Klart är i alla fall, att mycket kolhydrater i födan – och ett därav följande högt blodsocker - kan bidra till en optimal miljö för utvecklingen av cancer. Detta är sannolikt också en anledning till att en s.k. ketogen diet (mycket fett och minimalt med kolhydrater) verkar ha en betydande anticancereffekt i sig. Forskning har också tydligt visat, att diabetes och högt blodsocker avsevärt försämrar överlevnaden hos dem som behandlas för cancer. Men i dag tycks läkarna ha glömt detta, och de verkar även vara helt omedvetna om kostens generellt avgörande betydelse för hälsan – inkl. dess betydelse för utvecklingen av cancer. En av läkarna i nämnda radioprogram kom dessutom med ett uttalande som borde gå till historien: ”Man får inte cancer för att man har ett dåligt immunförsvar”… Det är just precis vad man kan få! Men jag skulle kanske uttrycka det som att ”med ett optimalt fungerande immunförsvar får man inte cancer”. De flesta av oss är ju numera hela tiden utsatta för kemiska ämnen, elektromagnetisk strålning och annat, som vi vet kan förorsaka cancer… Men om vi har ett perfekt fungerande immunförsvar, så klarar vi oss oftast!

Min oerhört plågsamma slutsats efter detta radioprogram blir, att man fortfarande använder cancerpatienter för att testa sina nya idéer om behandling – trots att det i många, många år funnits verksamma, billiga och biverkningsfria ”naturmetoder”.

Ett annat konstaterande är, att om legitimerade läkare gör ”försök” som innebär att bara någon eller några få blir friska från sin cancer, så kallar man det för ”ett stort genombrott” – och läkarna betraktas som ”hjältar”. Men om någon med alternativa metoder (kolloidalt silver, Laetrile, Essiac Tea, Protocel eller något annat) skulle bota 9 av 10 – så blev sannolikt han eller hon åtalad för mord eller dråp på den tionde, som avlidit.