20. maj, 2016

Är jag samhällsfarlig?

I morse innehöll morgontidningen en exklusiv bilaga om cancerforskning, och jag insåg plötsligt att jag och mina meningsfränder utgör en allvarlig samhällsfara. Vi kan nog närmast betraktas som en sorts terrorister. Om vi får hållas och sprida vårt budskap riskerar kanske stora delar av samhällsstrukturen att falla samman. I den nämnda skriften presenterades det ena forskningsupplägget mer avancerat än det andra… ”Nytt test för prostatacancer revolutionerar vården” var en av rubrikerna. ”REVOLUTIONERAR vården! Ett TEST som revolutionerar vården… Vad skall man då kalla upptäckten (som är mycket gammal) att en kostomläggning och några extra vitaminer och kosttillägg kan BOTA cancer – även cancer i långt framskridet stadium – och utan några tester eller undersökningar för att individualisera behandlingen!… Det måste väl i sammanhanget betraktas som en SUPERREVOLUTION!

 

Men bara tanken på att alla de miljarder som läggs ner på cancerforskning, alla begåvade människors insatser, alla företags innovativa utveckling av teknik och metoder – till stora delar skulle vara onödiga… Ja den tanken är förstås hundra gånger värre än att svära i kyrkan. Det upplevs nog som en förolämpning mot en hel världs samlade vetenskap på området. Och därför kommer förstås den i grunden helt självklara tanken att intag av rätt föda kan göra oss friska (om än inte i 100 % av fallen) inte inom rimlig tid att accepteras. Cancerpatienter kommer även i fortsättningen att strålas och förgiftas sönder och samman av skolmedicinens etablerade behandlingar – i de allra flesta fall utan att ens få veta att det finns skonsamma alternativa metoder!

 

Och drömmen om att alla dessa resurser skulle kunna frigöras och användas för att se till att vår föda och miljön i övrigt befordrar vår hälsa – i stället för att vara sjukdomsframkallande - kommer förstås att förbli en dröm! Inget enskilt företag tjänar pengar på att vi generellt håller oss friska – medan cancer makabert nog sedan länge via forskning och behandling innebär att fler lever på cancer än som dör av sjukdomen!

 

Och vi som framhåller de alternativa behandlingarnas fördelar kommer även fortsättningsvis att betraktas som ondsinta marodörer, som försöker förhindra forskningsframsteg och önskar livet ur cancerpatienter… Detta även om internationell forskning klart visar de alternativa metodernas effektivitet, eller om man t.o.m. själv överlevt med deras hjälp (som i mitt eget fall). Och om man ifrågasätter aktuell forskning, så tolkas det också helt felaktigt som att man ifrågasätter forskarnas goda vilja och intentioner. Självklart har nästan alla forskare patienternas bästa för ögonen och vill inget hellre än att ”lösa cancerns gåta”. Men just därför blir det också för dem ett slag i ansiktet, om man påstår, att ”cancern inte är någon gåta” – vilket kanske är något överdrivet. Men sanningen är i alla fall, att man i åtminstone upp emot hundra år känt till ”naturliga” metoder att bota cancer. Sanningen är också, att de stora läkemedelsföretagen med hjälp av korrumperade forskare och myndigheter effektivt lyckats förhindra spridning och användning av dessa metoder. Den aktiviteten fortsätter – vilket bl.a. avhoppade chefer på dessa företag ingående avslöjat – till synes utan att någon reagerat…