Fortlöpande information om ny forskning och annat

15. nov, 2018

Den 13 november publicerade DN en artikel av Amina Manzoor med titeln ”Ingen nytta med tillskott av D-vitamin och Omega-3”.

Hon presenterar en amerikansk undersökning och försöker skapa intrycket av att det handlar om en stor och välgjord vetenskaplig studie – men har uppenbarligen inte gjort sig besväret att kontrollera vem som bekostade studien. Hon skriver ”amerikanska organisationer”… Jaha, och vilka då? Vilka intressen representerar de?

I en tidning med sådan spridning och opinionsskapande möjligheter som DN, bör man rimligen vara extra noga med vad man publicerar – och kontrollera alla uppgifter särskilt noga! Forskningsfusk är snarare regel än undantag, när det gäller sådant som har stora ekonomiska konsekvenser. Och läkemedelsbranschen är kanske den mest drabbade av alla.

Om skribenten undersökt fakta, så skulle hon ha funnit, att huvudsponsor för den aktuella studien är ”Rockefeller Foundation” – en organisation som i hög grad får anses stå läkemedelsindustrin nära. Den har under hundra år systematiskt motarbetat och försökt odugligförklara alternativa och ”naturliga” medicinska metoder för att sådana inte skall inkräkta på marknaden för Big Pharmas syntetiska och patenterade preparat, vilka årligen inbringar dessa samvetslösa företag mångmiljardinkomster. 

Man får vara oerhört naiv, om man skall godta denna studies resultat utan ifrågasättande. Och om resultaten skulle vara vetenskapligt korrekta, så vore det en vetenskaplig sensation av högsta rang, eftersom det knappast finns något så väl studerat och bekräftat som just de positiva hälsoeffekterna av Omega-3 och D-vitamin.

D-vitaminet, som egentligen är ett hormon, har avgörande betydelse för en mängd processer i kroppen, och brist på detta hormon tycks t.ex. generellt försvaga vårt immunförsvar – vilket faktiskt ökar risken för närmast alla sjukdomssymtom, inkl. det s.k. metabola syndromet (övervikt, högt blodtryck, insulinresistens mm). Man vet bl.a. också att rejäla doser D-vitamin dramatiskt minskar risken för bröstcancer (och säkert även andra cancerformer). Även för vår psykiska hälsa har D-vitamin stor betydelse.  För övrigt var de uppgivna doserna i studien (50 mikrogram per dag) för låga för att ha någon avgörande betydelse. Minst det dubbla eller tredubbla hade varit en adekvat mängd.

När det sedan gäller Omega-3 vet man, att relationen mellan fettsyrorna Omega-3 och Omega-6 bör vara nära 1:1 – medan vi med vår standardkost i dag får i oss kanske 10 ggr mer Omega-6 än Omega-3 (ofta betydligt mer än så).

Detta har långtgående konsekvenser för vår hälsa, eftersom Omega-6 är inflammationsdrivande, och Omega-3 närmast har en motsatt funktion. Vi vet också, att just inflammation är en bidragande orsak till många av våra s.k. kroniska sjukdomar.

Att tillskott av Omega-3 inte skulle ha någon betydelse för vår hälsa är helt enkelt inte trovärdigt!

Varför lägger man hos läkemedelsindustrin närstående kretsar ner pengar och möda på en studie som denna? Förklaringen torde – som alltid – vara pengar. Rejäla doser D-vitamin leder bl.a. till ett mycket förbättrat immunförsvar – och bättre motståndskraft t.ex. mot influensa – till synes betydligt bättre än via våra influensavacciner, som dessutom kan ha mycket allvarliga biverkningar…

Tillskott av Omega-3 och D-vitamin hotar helt enkelt läkemedelsbolagens enorma inkomster – och måste därför till varje pris motarbetas. Och de pengar företag tjänar på försäljning av dessa tillskott är sannerligen en mycket obetydlig bråkdel av läkemedelsföretagens fullkomligt astronomiska inkomster på ”mediciner” och vacciner. Tyvärr bidrar ju vi skattebetalare också kraftfullt till de senares inkomster via vårt högkostnadsskydd.

Skärpning DN!

PS Läs mr om D-vitamin här: http://www.svaradoktorn.se/426882728

 

 

 

 

 

 

 

12. nov, 2018

I oktober fick vi ett ”tiggarbrev” från Hjärnfonden. Det var undertecknat av Dr Caroline Graff, som är professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet (och överläkare i klinisk genetik vid Karolinska Universitetssjukhuset).

Hon inledde med ett par väsentliga osanningar. Dels skriver hon ”I dag finns ingenting som kan bota Alzheimers sjukdom” – och dels att ”Vi har fortfarande ingen lösning på gåtan”. Det senare får väl tolkas som att vi inte skulle ha en aning vad som förorsakar Alzheimers sjukdom – vilket också är en uppenbar lögn.

Jag påtalade, att det faktiskt finns en forskargrupp i USA, som redan 2014 presenterade en studie, där man visade att 90 % av en grupp patienter med diagnosticerad Alzheimers genom medvetna åtgärder kunde förbättras och i vissa fall fullt ut återfå sina förlorade kognitiva färdigheter – och t.ex. återgå i arbete och få ett normalt socialt liv.

Man har också identifierat ett stort antal faktorer, som bidrar till att man drabbas av sjukdomen. De viktigaste är sannolikt följande:

För litet fysisk aktivitet

Diabetes och högt blodsocker

Mögel, framfört allt boende i ”mögelhus”. (Man tror att kanske 70 % av Alzheimers beror på mögel)

Kvicksilver, aluminium och andra giftiga ämnen

Lyme Disease (Borrelia)

Herpes

Hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln)

Låg nivå av könshormon (östrogen och testosteron)

Stress (och höga nivåer av ”stresshormonet” kortisol)

Låga nivåer av vitamin D och vitamin B-12

Sömnbrist (behövs 7 - 8 timmars sömn varje dygn)

Generell inflammation i kroppen (beroende på vår föda – transfetter, för mycket artificiella kolhydrater mm – eller kroniska infektioner av herpes, borrelia, mögelsvamp och andra patogener)

Brist på fettsyran Omega-3 (och för mycket Omega-6)

Skallskador (efter olyckor eller upprepade hjärnskakningar vid kontaktsporter som boxning och ishockey)

Fetma

 

Vad Caroline Graff borde ha skrivit är: I dag har skolmedicinen ingen bot mot Alzheimers sjukdom, och eftersom man huvudsakligen söker en genetisk förklaring, så kommer det också att dröja. Alzheimers sjukdom är nämligen, som visas här ovan, en multifaktoriell sjukdom, och gener är definitivt inte den främsta orsaken.

Eftersom våra gener i stort sett är desamma i dag som de varit sedan långt innan Alzheimers fullkomligt exploderade, så är det närmast den enda orsaksfaktor vi kan utesluta. Våra gener kan vi ju inte heller påverka (om vi inte vill ”förädla fram” en ny människoras – Gud förbjude!).

I ett av de svar jag sedan fick från Hjärnfondens representant Ragnhild Ahlgren vidgår hon ju också, att det sannolikt inte är mer än 1% av Alzheimerfallen som har genetiska orsaker!

Man inriktar sig alltså i forskningen huvudsakligen på en faktor vi inte kan påverka – och som bevisligen inte kan vara orsak till den enorma ökningen av Alzheimers sjukdom på senare år! Finns det inte ett uns av sunt förnuft bland forskarna?

Däremot kan vi ju påverka flertalet av de orsaksfaktorer man identifierat. Men inget läkemedelsföretag kan förstås ta patent och tjäna pengar på ”bättre kost”, några naturliga vitaminer, mer fysisk aktivitet, mindre stress eller bättre sömn… Därför är också intresset därifrån noll! Men att en institution som Hjärnfonden skall anpassa sig efter läkemedelsbolagens vinstintressen är faktiskt upprörande!

Fortfarande väntar jag också på ett besked om åtminstone en enda studie som stöds av Hjärnfonden – som handlar om sjukdomens sambandet med vår kost.

Den som vill veta mer om resultaten från den forskargrupp i USA jag nämnde, kan ta del av mitt försök till sammanfattning av deras arbete här: http://www.svaradoktorn.se/435896354

 

 

 

 

 

 

.

6. nov, 2018

Jag har skrivit ett antal ”öppna brev” det senaste året. De har bl.a. riktats till Livsmedelsverket, till Cancerfonden, till professor Dan Larhammar (numera ordf. i Kungliga Svenska Vetenskapsakademin) – och nu senast till Hjärnfonden. Scenariet har blivit detsamma i varje enskilt fall – med liten variation för hur länge jag fått vänta på ett första svar…

Därefter kommer ett allmänt hållet och oftast sakligt fullständigt innehållslöst svar. Om man sedan är envis och kräver konkreta svar på högst relevanta frågor – så blir det helt tyst! Detsamma trycks nu också gälla Hjärnfonden.

Man blir bara så trött. De som handskas med miljoner – ofta skänkta av generösa och godtrogna människor – tycks inte känna något ansvar för att redovisa vart pengarna tar vägen, och vilka principer som styr. De sanslöst höga lönerna för fondernas ledningspersoner kan också störa en smula (Generalsekreteraren för Cancerfonden t.ex. 1,2 miljoner i årslön). Men det kunde man stå ut med, om bara pengarna i övrigt användes på bästa möjliga sätt. Det tycks inte alltid vara fallet!

Väntar fortfarande på ett konkret och meningsfullt svar från Hjärnfonden. Fast det har inte gått så många dagar än, så jag får väl ge mig till tåls...

Näre det gäller Hjärnfondens syn på detta med Azheimers sjukdom - som var enledning till mitt brev - kan det också finnas skäl att erinra sig en pinsam upplevelse i TV. Beskrivs här: http://www.svaradoktorn.se/427029039/4251564/posting/en-f%C3%B6rf%C3%A4rande-brottslighet?fbclid=IwAR17eyvOqMarwuGPCSXiS2PvkTt0ycDL9Ld09-5LoA8G9UgYdOzG6R6BWqk

 

3. nov, 2018

Här följer min senaste "brevväxling" med Hjärnfonden

Hej Sven-Erik!

Tack för ditt mejl och ditt öppna brev.

Forskningen om Alzheimers sjukdom spänner över många områden varav en del handlar om genetiska faktorer. Som du säkert vet så finns det en ärftlig form av sjukdomen där vi vet vilka förändringar i arvsmassan som leder till sjukdomen, ca en procent av de drabbade har den formen. För övriga former av sjukdomen känner man till en del riskgener men man vet inte hur de bidrar till sjukdomen och du kan vara sjuk utan att ha någon av dessa riskgener.

Det pågår också mycket forskning som handlar om andra riskfaktorer och vad vi själva kan göra för att påverka risken för att bli sjuk och där finns det många spännande resultat.

Läs gärna mer på vår hemsida https://www.hjarnfonden.se/fokusomraden/fokus-alzheimers-sjukdom/

Vänliga hälsningar,

Ragnhild Ahlgren

Skribent och redaktör digitala medier

 

Mitt svar:

Hej igen!

Jag blir nästan varje dag förvånad över hur vuxna, välbegåvade och välutbildade människor (ofta med professorstitel) kan försöka övertyga oss om att metabola sjukdomar som cancer och Alzheimers sjukdom huvudsakligen skulle ha genetiska orsaker (och därför inriktar nästan all forskning på det temat)!

De nämnda sjukdomarna har formligen exploderat det senaste seklet - ungefär från när vi började äta industriframställd mat. Nästan den enda variabel vi kan utesluta som orsak är just generna. Människans genom är i dag närmast exakt detsamma som före den dramatiska ökningen av Alzheimers sjukdom och cancer (m.fl. metabola sjukdomar). I själva verket är våra gener nog desamma i dag som för kanske 40 000 år sedan eller mer!

Att då i dag söka efter lösningen på t.ex. Alzheimers sjukdom i våra gener tyder inte på någon högre grad av slutledningsförmåga och logiskt tänkande!

Tillkommer så den relativt nya disciplinen epigenetik - som du naturligtvis känner till. Den innebär ju förenklat, att de gener vi föds med inte har den avgörande betydelse vi tidigare trott. Miljöfaktorer (som t.ex. vår kost) kan styra våra geners fysiska uttryck - i princip mer eller mindre "slå av eller på" enskilda gener!

Du vet säkert att det finns människor med en genetisk benägenhet för alkoholism. Men har du någonsin hört talas om någon som blivit alkoholist utan att ha utsatt sig för miljöaspekten alkohol?

Jag vill ytterst gärna ha synpunkter på det anförda!

Hälsn.

Sven Erik

 

Svar från Hjärnfonden: 

Tack för ditt mejl.

Runt om i hela världen forskas det på Alzheimers sjukdom. Det är en forskning, som jag sa, spänner över många områden. Vad har inflammation för betydelse, hur påverkar vår livsstil sjukdomen, vad finns det för riskfaktorer och friskfaktorer, hur påverkar vår diet sjukdomen, ja, listan kan göras lång. Det är med andra ord inte så att all forskning går ut på att hitta genetiska faktorer bakom sjukdomen, det är en av många pusselbitar.

Hjärnfonden stödjer projekt inom alla de områdena som jag räknat upp, på vår hemsida kan du läsa mer om en del av den. 

Självklart spelar epigenetiken också en stor roll och även där pågår det ju forskning. Det fantastiska med forskning är ju att den bidrar till att kunskapen ökar och att den kunskapen kan omsättas till större förståelse för sjukdomar som exempelvis Alzheimer.

Jag hoppas att jag nu klarlagt att vi stödjer forskning om Alzheimer inom många områden.

Vänliga hälsningar

Ragnhild

 

Mitt svar: 

Hej Ragnhild!

Tack för att du än en gång tog dig tid!

Men jag har en del synpunkter.

Till att börja med uttryckte jag farhågor om huruvida Caroline Graff (som mitt ursprungliga mail var riktat till), kände till, att det i USA finns en forskargrupp som med tämligen enkla åtgärder dramatiskt förbättrat situationen för 90 % av en grupp människor med fullt utvecklad Alzheimers sjukdom (faktiskt ”botat” några av dem). Det har jag inte fått något besked om.

Sedan lade jag in en länk till min sammanfattning av forskargruppens slutsatser på min hemsida. Olyckligtvis blev länken fel, så den ledde inte till den avsedda texten. Men eftersom du inte kommenterat detta, så utgår jag ifrån att du inte ens försökt hitta min artikel.

Sedan behöver du faktiskt inte påminna mig om, att det ”runt om i hela världen forskas på Alzheimers sjukdom”! Jag har själv tillbringat oerhört många timmar med att försöka följa den forskningen de senaste åren!

Eftersom Alzheimers sjukdom nu tycks vara på väg att överträffa både hjärt- och kärlsjukdom och cancer som dödsorsak, så är självklart forskning minst sagt angelägen. Men desto viktigare är det då förstås att man inriktar forskningen på rätt problem (och INTE i första hand på gener, som kanske står för 1 % av fallen - vilket du i ditt första mejl själv påpekade). I England och Wales tycks för övrigt redan demenssjukdom ha blivit den vanligaste dödsorsaken!

Slutligen skulle jag vilja få åtminstone något enda exempel på att Hjärnfonden stöder forskningsprojekt som studerar sambandet kost och Alzheimers sjukdom, eftersom detta samband tycks vara långt mer adekvat att studera än just gener!

Hälsn.

Sven Erik

 

 

1. nov, 2018

Här om dagen fick jag ett ”tiggarbrev” från Hjärnfonden. Brevet var undertecknat av Dr Caroline Graff, som är professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet (och överläkare i klinisk genetik vid Karolinska Universitetssjukhuset).

Hennes inriktning på genetik gör henne möjligen blind för icke genetiska faktorer. Detta torde vara ett särskilt stort hinder för den som söker efter ”gåtan Alzheimers sjukdom”.

Hon inleder också med en klar osanning, då hon skriver ”I dag finns ingenting som kan bota Alzheimers sjukdom”.

Vad hon uppenbarligen inte känner till är, att en forskargrupp i USA redan 2014 presenterade en studie, där man visade att 90 % av patienter med diagnosticerad Alzheimers genom medvetna åtgärder kunde förbättras och i vissa fall fullt ut återfå sina förlorade kognitiva färdigheter – och t.ex. återgå i arbete och få ett normalt socialt liv.

Vad hon borde ha skrivit är: I dag har skolmedicinen ingen bot mot Alzheimers sjukdom, och eftersom man huvudsakligen söker en genetisk förklaring, så kommer det också att dröja. Alzheimers sjukdom är nämligen en multifaktoriell sjukdom, och gener tycks inte vara den främsta orsaken. Och att hitta ett enskilt läkemedel – ett ”piller” som kan bota Alzheimers sjukdom (och går att ta patent på, för astronomiska inkomster) är sannolikt en omöjlig dröm.

Jag kan hjälpa henne med några påvisbara orsaksfaktorer:

För litet fysisk aktivitet

Diabetes och högt blodsocker

Mögel, framfört allt boende i ”mögelhus”. (Man tror att kanske 70 % av Alzheimers beror på mögel)

Kvicksilver, aluminium och andra giftiga ämnen

Lyme Disease (Borrelia)

Herpes

Hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln)

Låg nivå av könshormon (östrogen och testosteron)

Stress (och höga nivåer av ”stresshormonet” kortisol)

Låga nivåer av vitamin D och vitamin B-12

Sömnbrist (behövs 7 - 8 timmars sömn varje dygn)

Generell inflammation i kroppen (beroende på vår föda – transfetter, för mycket artificiella kolhydrater mm – eller kroniska infektioner av herpes, borrelia, mögelsvamp och andra patogener)

Brist på fettsyran Omega-3 (och för mycket Omega-6)

Skallskador (efter olyckor eller upprepade hjärnskakningar vid kontaktsporter som boxning och ishockey)

Alkohol och marijuana

Fetma

 

Man vet också en hel del om vad som kan förebygga/bota Alzheimers sjukdom

Var fysiskt aktiv – helst någon timme varje dag

Försök att sova minst 7 timmar varje natt

Försök att undvika stress

Ät mindre kolhydrater och mer naturligt fett (kokosolja, fet fisk, nötter, avokado mm). Framför allt KOKOSOLJA! Dess innehåll av s.k. medellånga triglyceridkedjor tycks ha generellt läkande effekter för de flesta symtom med anknytning till hjärna och nervceller. Se även avsnittet ”Ketogen kost” – Direktlänk här: http://www.svaradoktorn.se/425558411.

Ta tillskott av D-vitamin, C-vitamin, och vitaminerna B-6 och B-12, samt jod, selen, zink och magnesium.

Ät blåbär, gurkmeja och ingefära

 

Om hon är uppriktigt intresserad (vilket jag utgår ifrån) – så kan hon också på nätet söka efter namn som

Dale Bredesen

David Perlmutter

Daniel Amen

Jag bjuder gärna också på mitt amatörmässiga försök till sammanfattning av många timmars föreläsningar i ämnet. Finns på följande länk:

http://www.svaradoktorn.se/435896354