Alternativa metoder att bota cancer

Här får jag åter påminna om att jag inte är läkare eller har någon formell utbildning inom medicin. Därför skall du inte enbart lita på mina uppgifter i nedanstående texter, utan bör se till att få mina uppgifter bekräftade via andra källor. Men eftersom du tagit dig hit, så har du självklart tillgång till Internet, och där kan man förstås hitta underlag till det mesta av vad jag skriver. Dock krävs visst omdöme och en kritisk inställning, eftersom Internet överflödas av desinformation och felaktiga uppgifter, som ibland kan vara svåra att genomskåda.

Ett underlag för tankar om hur man skulle kunna bota cancer är, att cancerceller faktiskt har en avvikande metabolism jämfört med vanliga celler i kroppen. Den tyske läkaren och professorn Otto Heinrich Warburg (1883 – 1970) fick Nobelpriset i medicin 1931. Men redan 1924 visade han i sina studier att cancerceller har en avvikande metabolism, som tycks bero på en defekt hos deras mitokondrier (cellernas små ”kraftstationer", där s.a.s. den mat vi ätit blir till energi). Vanliga celler förbränner glukos med syre, vilket är en effektiv metod. Cancercellernas mitokondrier använder däremot huvudsakligen fermentering (”jäsning”), vilket är ett primitivt och ineffektivt sätt att skapa energi. Därför behöver cancerceller minst 20 ggr mer glukos än andra celler. Detta utnyttjar man också vid s.k. ”PET-skanning” för cancerdiagnostik. Då injicerar man i patienten artificiell glukoslösning med en radioaktiv isotop en tid före skanningen. Eftersom cancercellerna formligen suger åt sig socker (glukos), så absorberar de också radioaktiviteten, och sedan kan man på ”PET-kamerans” bild se anhopningen av cancerceller (tumören) som en ljus fläck. Nyare forskning visar för övrigt också att snabbväxande cancerceller förbrukar stora mängder av aminosyran glycin, vilket ger möjligheter till ett annat angreppssätt – men där återstår mycket forskning än.
Klart är emellertid, att mycket kolhydrater i födan – och ett därav följande högt blodsocker - kan ge en optimal miljö för utvecklingen av cancer. Detta är sannolikt också en anledning till att en s.k. ketogen diet verkar ha en betydande anticancereffekt i sig. Forskning har också tydligt visat, att diabetes och högt blodsocker avsevärt försämrar överlevnaden hos dem som behandlas för cancer.

I övrigt vet man, att cancerceller s.a.s. är mindre robusta än vanliga celler. De tål mindre värme, trivs sämre i syrerik och basisk miljö och behöver utveckla egna blodkärl (angiogenes) för att kunna växa till tumörer större än 1 mm i diameter. Dessa förhållanden ger förstås också utgångspunkter för terapeutiska åtgärder. Olika forskningsprojekt har under åren med större eller mindre framgång bedrivits utifrån nämnda förutsättningar. Men eftersom de stora läkemedelsföretagen (”Big Pharma”) har gigantiska inkomster från olika traditionella metoder som används mot cancer, så har man också kraftfullt motarbetat alla andra lösningar. Detta har väsentligt förhindrat framgångsrika interventioner av ickefarmaceutiskt slag. Man har inte dragit sig för några medel när det gäller att hindra tillämpning och spridning av sådana metoder. Här nedan följer några av de effektiva botemedel mot cancer som framkommit under de senaste hundra åren (åtskilliga fler finns). Några av metoderna finns detaljerat beskrivna i boken ”Överlista din cancer” av Tanya Harter Pierce.

Hur som helst skall du veta, att om din läkare påstår, att det bara finns tre verksamma behandlingar mot cancer – kirurgi, strålning och cellgifter – så talar han/hon mot bättre vetande. Fast pinsamt nog kan det också hända att han/hon faktiskt inte vet bättre. Till saken hör förstås också, att läkare strängt tagen riskerar sin legitimation, om de ens föreslår ett alternativ utöver de tre nämnda metoderna.
Men efter ett utslag i Högsta Förvaltningsdomstolen (f.d. Regeringsrätten) 2012 framstår det klart, att varje läkare är fri att föreslå alternativa behandlingsmetoder, om inte dessa riskerar att skada patienten, och om det inte innebär att patienten förhindras att använda sig av traditionell behandling. Och om Socialstyrelsen sedan har synpunkter på aktuell behandling, så får man där i efterhand anmäla läkaren till Högsta Förvaltningsdomstolen – men då har Socialstyrelsen bevisbördan. Man måste där leda i bevis att läkaren riskerat att skada patienten, eller att patienten förhindrats att använda traditionell behandling.


Essiac

Historien om ”Essiac Tea ” skulle det gå att skriva en hel roman om. Här en mycket kort sammanfattning: En kanadensisk sjuksköterska, Rene Caisse (Essiac är hennes efternamn stavat baklänges) fick av en indiansk ”medicinman” receptet på en örtblandning, som botade cancer. Örterna var 

Kardborrerot (Arctium lappa), Sheep sorrel, en kanadensisk form av Harsyra (Rumex acetocella), Slippery elm (Ulmus rubra/fulva), Turkey rubarb root (Rheum palmatum tanguticum).

Efter en lång kedja av upprörande förföljelse, under tiden som Rene Caisse botade tusentals cancerpatienter, förbjöds hon fortsätta med verksamheten. Det slutade med att hon avgiftsfritt hemma i sin bostad fortsatte med verksamheten ända fram till sin död. Eftersom hon var utbildad sjuksköterska förde hon noggranna journaler över sin verksamhet, och hon behandlade endast patienter som hade fått en cancerdiagnos av en vanlig läkare. Omedelbart efter hennes död gick det kanadensiska hälsodepartementets tjänstemän in i hennes hus och förstörde alla handlingar om Essiac. De omhändertog sedan och brände alla hennes journaler – för att inga bevis om Essiacs förmåga att bota cancer skulle finnas kvar!

Laetrile
Se under rubriken ”Cancer” – Ett exempel på botemedel mot cancer som stoppats av ”Big Pharma”. Direktlänk här: http://www.svaradoktorn.se/425407782

Rife-maskinen

På 1920-och 1930-talet utvecklade Royal Raymond Rife en teknisk apparat, som utsände ljud av viss frekvens. Han ansåg sig ha visat, att det fanns ett samband mellan vissa mikroorganismer och cancer, och genom att anpassa sin maskins frekvens till varje enskild typ av dessa mikroorganismer kunde han få dem att falla sönder – och cancern försvann. I dag ansluter sig många forskare till teorin att just mikrober har en avgörande roll för uppkomsten av cancer, medan skolmedicinen i huvudsak tar avstånd från den teorin och håller fast vid sin genetiska förklaringsmodell. Rife var kanske också den som först visade att mikroorganismer kunde vara ”pleomorfa”, d.v.s. uppträda under olika former (t.ex. som virus eller bakterie), något som fortfarande är kontroversiellt men som man sannolikt kommer att tvingas acceptera som ett faktum. Svenske läkaren Erik Enby är övertygad om detta och har baserat en del av sin behandling av kroniskt sjuka på detta faktum. Bl.a. för denna inställning har han upprörande nog blivit fråntagen sin läkarlegitimation!
Vad man förstår verkar just användningen av Rife-maskinen hittills vara den enda metod som botat 100 % av cancerpatienterna vid ett kontrollerat försök. Av 16 cancerpatienter botades 14 efter 70 dagars behandling, och efter ytterligare 60 dagar var även de resterande två botade med hjälp av denna metod.
Naturligtvis blev Rife också förföljd för sin epokgörande verksamhet, och det hela slutade med att han avled 1971 utan att ha fått se sin oerhört framgångsrika metod tillämpad i större skala. I dag torde det vara en mycket begränsad skara som ens känner till att metoden existerat.

Syre
Som inledningsvis nämndes är en syrerik miljö inte optimal för de anaeroba cancercellerna. På senare tid har man visat att ”hyperbar oxygenbehandling (HBO)” kan vara oerhört effektiv vid behandling av cancer. Man låter patienten vistas i en tryckkammare och inandas rent syre. På så sätt tycks man kunna uppnå en optimal syremättnad i kroppens vävnader, vilket cancerceller inte tål. En halvtimmeslång behandling några gånger i veckan tycks räcka. Även behandling i normalt atmosfäriskt tryck verkar kunna ha en god effekt.

Värme
Cancerceller tål värme sämre än friska celler, och på många kliniker t.ex. i Tyskland använder man därför s.k. ”hypertermibehandling”, där man ger patienten ”feber” på kanske över 40 grader. I Sverige tycks man mest ha gjort försök med hypertermibehandling som komplement till traditionell behandling (med strålning och/eller cytostatika), och inga säkra resultat har offentliggjorts. I dag finns i Sverige på försöksstadiet en metod där man monterar i elektroder i cancertumören och sedan sänder en elektrisk ström genom dessa, varvid tumören värms upp kraftigt. Sparsamt med information runt metoden – vilket förstås innebär att de flesta cancerpatienter inte ens får veta att metoden existerar. Jfr också IRE (Irreversibel elektroporering) här nedan!

Bikarbonat

Cancerceller har också svårt att tåla basisk miljö. Den italienske läkaren Tullio Simoncini har tagit fasta på detta och behandlat cancerpatienter med injektioner av bikarbonat direkt in i cancertumörer. Behandlingen tycks vara framgångsrik, när det handlar om specifikt avgränsade och lokaliserbara tumörer. För tumörer t.ex. i benvävnad eller blod verkar metoden mindre tillämpbar. Simoncini ansluter sig till Erik Enbys teori att cancer är en svamp, eller att encelliga svampar i alla fall spelar en väsentlig roll i tillkomsten av cancer. Följdriktigt har också Simoncini precis som Enby förföljts och förhånats av det medicinska etablissemanget – och slutligen blivit fråntagen sin legitimation.

C-vitamin
Dubble Nobelpristagaren Linus Pauling (kemi 1954 och Fredspriset 1962) hävdade under senare delen av sitt liv C-vitaminets fantastiska egenskaper, när det gäller att behålla en god hälsa. Han tog själv också rejäla doser dagligen – och blev faktiskt nästan 94 år gammal (levde 1901 – 1994). Han möttes av stor skepsis hos sina samtida, och fortfarande i dag har den officiella sjukvården svårt att acceptera C-vitaminets närmast undergörande egenskaper. Detta kan delvis bero på, att dess fantastiska egenskaper först kommer till sin rätt vid oerhört höga doser, så stora att man inte kan ta vitaminet oralt (äta det), utan måste använda injektioner intravenöst.
Följande helt osannolika historia är helt autentisk. Den som har personliga kontakter i Nya Zeeland kan säkert få den bekräftad därifrån, för det hela väckte en enorm uppståndelse och presenterades i TV där med en efterföljande affekterad debatt. Om någon hamnat i ett livshotande tillstånd i Sverige och ens anhöriga skulle be en läkare ge doser på kanske 20 GRAM (20 000 mg) intravenöst, så skulle säkert läkaren vägra, eftersom den doseringen för hans/hennes del skulle te sig helt grotesk – och patienten skulle få dö helt ”enligt regelverket”. Begripligt, eftersom läkaren sannolikt skulle riskera sin legitimation, om han gjorde ett så drastiskt avsteg från ”guidelines”.

http://www.thenhf.se/dodsdomd-man-botas-av-c-vitamin/

Alldeles nyligen (7 april 2016) publicerades i Science Translational Medicine en forskningsrapport av ett team forskare vid Universitetet i Kansas. Man kunde visa att intravenös behandling med höga doser av C-vitamin formligen utrotade cancercellerna, medan friska celler förblev opåverkade. Forskarna konstaterar också, att eftersom C-vitamin är ett naturligt ämne som man inte kan ta patent på, så är förstås de stora läkemedelsbolagen totalt ointresserade - eller snarare väldigt intresserade av att denna information inte sprids. Detta är naturligtvis begripligt. Varför skulle de vilja delta i forskning eller sprida information som visar att enkla och billiga produkter är effektivare och säkrare än deras egna. Den omfattande "cancerindustrin" kommer givetvis att göra allt som står i dess makt för att bortförklara de här forskningsresultaten. Kort beskrivning av nämnda forskning finns här:

http://healthycures.org/high-dose-vitamin-c-injections-shown-annihilate-cancer

Och här kommer min "amatöröversättning" av beskrivningen:

Revolutionerande ny forskning om C-vitaminets cancerbekämpande potential har publicerats i den fackgranskade medicinska skriften Science Translational Medicine.
Ett forskarlag från University of Kansas, i amerikanska Mellanvästern, har tydligen testat effekterna av C-vitamin, administrerat intravenöst (injicerat) i höga doser på en grupp människor och funnit att vitaminet tar död på cancerceller, medan det lämnar de friska cellerna opåverkade. En kemist från Oregon State University, som i dag betraktas som världens ledande företrädare för terapeutisk användning av C-vitamin, har byggt på tidigare forskning från 1970-talet av bortgångne Nobelpristagaren Linus Pauling, och den nya forskningen innefattar injicering av höga doser C-vitamin i mänskliga äggstocksceller. Testen genomfördes såväl ”in vitro” (”i provrör”) som direkt i både levande möss och i en grupp på 22 kvinnor.
Enligt BBC News visade testen positiva resultat i samtliga tre grupper, då C-vitaminet effektivt angrep cancercellerna men undvek friska celler. Nyttan med de höga doserna C-vitamin jämfördes med konventionell cytostatikabehandling, som förstör alla celler, både friska celler och cancerceller och ofta förr eller senare leder till patientens död.

Patienterna söker efter säkra och billiga alternativ för att behandla sin cancer, säger Dr Jeanne Drisko, en av författarna till rapporten, till BBC News, angående resultaten av denna studie. Intravenös C-vitaminbehandling har dessa egenskaper, baserat på vår grundläggande forskning och tidiga kliniska data.

Forskarna erkänner, att fler försök på människor med intravenös C-vitaminbehandling är osannolika, eftersom läkemedelsbolagen inte kan ta patent på vitaminer.

Nästa steg i den här typen av forskning skulle vara att använda samma parametrar i ett storskaligt försök på människor för att se om resultaten kan upprepas och bekräftas. Fastän den här nya studien är ganska övertygande i sig är hindren för att uppnå en spridd acceptans av resultatet stora – och ett sätt att övervinna dessa hinder skulle förstås vara att göra fler studier på större grupper. Men det kommer kanske aldrig att ske. Och anledningen är, säger forskningsgruppen, att sådana försök kräver mycket kapital, vilket i allmänhet kommer från farmaceutiska företag, som är intresserade av att skapa en patenterad medicin. Läkemedelsbolag är, med andra ord, knappast intresserade av att framhäva de medicinska fördelarna hos naturliga substanser som C-vitamin, eftersom det skulle kunna reducera den konventionella cancerindustrins multimiljarddollarinkomster, om ryktet om fördelarna med denna substans skulle spridas.

”Eftersom C-vitamin inte har någon möjlighet att bli patenterat, kommer utvecklingen av denna produkt inte att stödjas av något läkemedelsbolag”, säger Qi Chen, huvudförfattaren till den nya rapporten. ”Men vi tror att tiden har kommit för forskningsföretag att kraftfullt stödja genomtänkta och noggranna kliniska prövningar med C-vitamin”.

Den konventionella läkemedelsindustrins reaktioner på den här och liknande upptäckter under åren har inte varit annat än hånfullt föraktande – vilket man också kan förvänta sig. Efter att ha varit tvungna att föra köande cancerpatienter genom ett gatlopp av cellgifter, strålning och kirurgi – med deprimerande resultat – och ignorerat naturliga cancerbekämpande alternativ som C-vitamin, är det här svårsmält för den mäktiga högprofitindustri, där varje enskilt företag hellre totalt ignorerar sådana här upptäckter än ägnar dem någon tankeverksamhet.

”Askorbinsyra behandlas olika av kroppen, beroende på om den administreras oralt (genom munnen) eller intravenöst (genom injektioner)”, skriver Heidi Leford i tidskiften Nature om den här vanligtvis missförstådda varianten. Det ”medicinindustriella komplexet”, visar det sig, förvanskar medvetet diskussionen om C-vitamin genom att dölja de specifika effekterna hos dessa mycket olika distributionsvägar.

”Orala doser av C-vitamin fungerar som antioxidanter och skyddar celler från att skadas av reaktiva ämnen som innehåller syre (”fria radikaler”). Men C-vitamin som ges intravenöst kan ha motsatt effekt genom att stödja bildandet av ett av dessa ämnen – nämligen väteperoxid. Cancerceller är särskilt känsliga för skada av ett sådant reaktivt ämne som innehåller syre (en ”fri radikal”).

Kolloidalt silver

Se under rubriken ”Kolloidalt silver" . Direktlänk här: http://www.svaradoktorn.se/425558358

 

Hoxseymetoden

Hoxseymetoden var den första alternativa ”giftfria” metoden mot cancer i USA. Metoden praktiseras fortfarande där och består av en örtsalva och ett pulver för utvärtes bruk och ett örtbaserat stärkande medel för invärtes bruk. Metoden var framgångsrik och användes av tiotusentals amerikaner under första hälften av 1900-talet. I början av 1950-talet, då Hoxseymetoden var som mest populär, hade huvudkliniken för hoxseybehandling i Dallas, Texas, ca 12 000 patienter och var då det största privata cancercentret i världen, och det fanns dotterkliniker i ytterligare 17 andra delstater. Metoden anses ha varit mest framgångsrik, när det gällde att bota utvärtes tumörer. Ingredienserna i Hoxseys preparat är kaliumjodid, lakritsrot, rödklöver, kardborrerot, stillingiarot, berberisrot, amerikanskt kermesbär, sagradabark, bark från amerikanskt pepparträd och getapelbark. Samtliga har av modern forskning visat sig ha olika cancerbekämpande egenskaper.
Eftersom metodens framgångar hotade inkräkta på ”Big Pharmas” inkomster, så förföljdes dess utövare kraftfullt av de amerikanska myndigheterna. I dag finns metoden att tillgå vid Biomedical Center i Tijuana, Mexiko. Förföljelserna av harry Hoxsey i USA är nog ett av de allra värsta exemplen på hur myndigheter och läkare i fullkomlig desperation tar till vilka medel som helst för att förhindra att cancer botas med alternativa medel. Den som kan ta del av följande film utan att bli upprörd måste lida av en allvarlig emotionell störning: 

https://www.youtube.com/watch?v=DTh4NjL40vo

 

Gersonmetoden
Gersonmetoden är en naturlig, holistisk metod som i hög grad är inriktad på en näringsriktig diet. Nypressade frukt- och grönsaksjuicer är en viktig del av behandlingen. Metoden har använts sedan 1940-talet och grundades av den tyske läkaren Max Gerson, som emigrerade till USA 1936 och startade en medicinsk mottagning i New York. Under det senaste halvseklet har tusentals cancerpatienter haft nytta av denna metod. Berömd blev Max Gerson, då han med en strikt dietkur lyckades få den kände Nobelpristagaren Albert Schweitzer botad från diabetes typ 2 och slippa insulinbehandling efter endast någon månad.

Dr Kelleys enzymbehandling

Enzymbehandling eller ”metabolisk terapi” är en framgångsrik naturlig metod för att bota cancer. Den utvecklades av Dr William Donald Kelley under 1960- och 1970-talet och handlar om tillskott av höga doser pankreasenzymer och bygger på den s.k. ”trofoblastteorin”. Kortfattat kan den sägas härröra från iakttagelsen att cancerceller och celler från vissa preembryonala celler under tidig graviditet knappast går att skilja från varandra. Metoden och teorin bakom den kan sägas ha fått förnyad aktualitet genom den allra senaste cancerforskningen. Men teorin att en malign cancertumör strängt taget kan betraktas som en “falsk placenta” formulerades först av den skotske embryologen John Beard redan 1902.

Dr Burzynskis antineoplastoner
Ett helt annorlunda sätt att behandla cancer dök upp i USA, när den polske läkaren och forskaren Stanislaw Burzynski emigrerade dit från Polen 1970. Han har med sin antineoplaston-behandling i hög grad inriktat sig på behandling av svårbehandlade hjärntumörer och nått enastående framgångar där. Några av hans enligt skolmedicinen ”obotliga” patienter lever fortfarande efter mer än 20 år. Men naturligtvis har även Dr Burzynski trakasserats och förföljts av de amerikanska myndigheterna, och i stället för att kunna använda tiden till att förfina sin metod har han huvudsakligen blivit tvungen att i otaliga rättegångar försvara sin rätt att använda metoden.

Protocel
Protocel är också en ”annorlunda” metod, som innebär att man inmundigar en vätska, som endast påverkar anaeroba celler (som cancerceller) och inte påverkar vanliga friska, aeroba sådana. En nackdel är att man måste inta vätskan var 4:e eller 6:e timme dygnet runt, och att andra tillskott (t.ex. C-vitamin) kan blockera effekten. Det finns gott om imponerande fallbeskrivningar av hur Protocel har botat cancer. I boken ”Överlista din cancer” ägnas flera kapitel åt att beskriva historien bakom, användningsanvisningar och ett avsevärt antal fallbeskrivningar.

Linfröolja och grynost (Budwig-diet)
Den tyska biokemisten Dr Johanna Budwig har av sina kollegor vid sju tillfällen nominerats till Nobelpriset i medicin (hittills utan framgång). Hon har genomfört banbrytande forskning om de essentiella fettsyrornas roll och upptäckte tidigt att våra moderna kostvanor ofta medför en farlig brist just på de essentiella fettsyror, som är avgörande för vår hälsa. Hon klargjorde att detta kunde vara en viktig anledning till flera av våra degenerativa sjukdomar – bl.a. just cancer. De via modern ”processindustri” förstörda oljorna och fetterna kan vara en viktig orsak till bl.a. cancer. Ett av hennes recept är:

2,4 dl ekologisk grynost med låg fetthalt
4 msk oraffinerad, kallpressad linfröolja
2 färska persikor eller annan färsk frukt’
1 msk honung Juice från ½ citron.
Allt blandas med en mixer.

GcMAF
Den japansk-amerikanske cancerforskaren professor Nobuto Yamamoto upptäckte i mitten av 1990-talet att cancerceller producerar ett enzym, nagalas, som bryter ned den substans (Gc-protein) som kroppen behöver för att tillverka ett immunsystemsaktiverande ämne, GcMAF. Gc-protein finns t.ex. i modersmjölken och omvandlas sedan till den s.k. granulocyt-makropfag-aktiverande faktorn, GcMAF. Nagalas som tillverkas av de flesta cancerceller tycks bryta ned Gc-protein och därmed finns ingen grundsubstans längre för att tillverka GcMAF.
Utan GcMAF aktiveras inte kroppens makrofager, som spelar en avgörande roll i vårt immunsystem, och dess förmåga att angripa cancerceller eller virus. GcMAF sätter alltså fart på våra makrofager, som därmed kan ta itu med såväl främmande mikrober som cancerceller.

Något om upptäckten: http://den-stora-konspirationen.blogspot.se/2015/07/en-medicinsk-sensation-som-inte-lar-fa.html

Beskrivning av GcMAF (på engelska):   https://www.youtube.com/watch?v=6IjHwt_3kuw

Chockerande information om hur Big Pharma agerar för att undanhålla oss kunskaper om GcMAF - kunskaper som skulle göra det möjligt att bota såväl cancer som andra kroniska sjukdomar...

https://www.youtube.com/watch?v=dy0luU4RF5U

Rigvir (Riga-virus)

I Riga, Lettland, har man lyckats odla fram ett virus, som enbart angriper cancerceller och inte vanliga celler. Viruset sägs vara effektivast mot melanom och andra former av hudcancer. Viruset förorsakar inte sjukdom och kan inte reproducera sig hos människa. Utvecklingen av detta virus startade redan 1960, och patentet var klart 2002. Finns numera tillgängligt hos “The State Agency of Medicines of the Republic of Latvia.

Ketogen kost
Det finns tecken som tyder på, att endast övergång till ketogen kost (strikt LCHF, mycket naturligt fett och minimalt med kolhydrater) kan bidra till att minska risken för cancer – ev. också få den att försvinna. Direktlänk till sidan om ketogen kost här: http://www.svaradoktorn.se/425558411

IRE (Irreversibel elektroporering)

En ny metod, där man genom att placera nåltunna elektroder runt en tumör alstrar ett kraftigt likströmsfält, som förorsakar hål i cancercellernas membran och ger ”apoptos”, naturlig, programmerad celldöd (till skillnad mot ”nekros”, som blir följden av t.ex. strålning eller cytostatika och innebär problem för kroppen att ta hand om ”avfallet”). Metoden är fortfarande under utprovning och används framför allt på tumörer i bukspottkörtel och lever eller lunga, där de sitter så nära blodkärl eller nerver att ett vanligt kirurgiskt avlägsnande inte är möjligt. Så vitt jag vet är det än endast Akademiska Sjukhuset i Uppsala som använder denna metod (som första sjukhus i norra Europa), och den är inte godkänd för rutinmässig behandling, men resultaten verkar hittills mycket lovande.


Min egen metod

Sedan jag själv fått min cancerdiagnos och hunnit läsa in mig på ämnet bestämde jag mig ganska snart för att avstå från skolmedicinens vidare ingrepp (efter ett första, mindre operativt ingrepp). Min ”behandling” har bestått av en närmast ketogen diet, med ett flertal vitaminer och kosttillskott. Varje morgon har jag ätit en tallrik med naturell yoghurt, Crème Fraiche och ett par matskedar ekologiskt kokosfett. I detta har jag blandat:

2 rågade matskedar gurkmejapulver

En nypa malen svartpeppar (underlättar upptaget av den aktiva substansen kurkumin i gurkmeja)

1 msk hackad färsk ingefärarot
8 - 10 bittra aprikoskärnor
1 msk torkade ekologiskt odlade aroniabär
1 msk frysta blåbär (”hemplockade”)
1 msk frysta hallon (”hemplockade”)
1 msk pumpakärnor

Efter denna måltid har jag tagit:

D-vitamin ( 2 x 2500 IE)
C-vitamin (1000 mg) – sedan en sådan tablett mitt på dagen och en på kvällen
1 kapsel Omega 3 (fiskolja, ca 900 mg)
Magnesium (i flytande form)
Zink (20 mg
Selen (220 mikrogram)
Algtabletter (blåstång, spirulina, knöltång).
Kolloidalt silver (1 msk, fem ggr/dag)

Många tycker förstås, att det måste bli ett förfärligt ”pill” med allt detta, men det blir snabbt rutin. Och om det bokstavligen gäller ens liv, så tycker jag nog att man kan stå ut med det - särskilt om man beaktar de biverkningar skolmedicinens behandlingar medför!

FÖRKLARINGAR FÖR VARJE INGREDIENS:

Gurkmejapulver (går att köpa på nätet för ca 160 kr/kg). Verkar vara ett fantastiskt universalmedel för hälsa. Sedan några tusen år känt bl.a. för sina antiinflammatoriska och anticanceregenskaper. Det kommer ny forskning var och varannan vecka som visar gurkmejans fantastiska hälsoegenskaper. Nyligen har man upptäckt att gurkmeja också kan ha lika positiva effekter på hjärta och kärl som en måttlig dos fysisk träning.

http://www.epochtimes.se/gurkmeja-kan-skydda-hjartat-lika-val-som-mattlig-traning/

Dessutom visar nya forskningsresultat att gurkmeja tycks kunna ta död på multiresistenta TBC-bakterier (tuberkulos)

http://www.nordicnutritioncouncil.com/gurkmeja-dodar-multiresistent-tbc/

Om du hjälpligt förstår engelska, så kan du här få en illustration av gurkmejans enastående egenskaper: http://tv.greenmedinfo.com/turmeric-blocks-cancer/

Läs här också bl.a. hur man kan optimera gurkmejans effekt med mättat fett (kokosolja):

http://www.realfarmacy.com/kitchen-table-strategies-effectively-optimize-turmeric-maximum-bioavailability-therapeutic-potency/

Eftersom gurkmeja är synnerligen potent i sin påverkan av kroppens funktioner, så kan det också finnas risker - särskilt i kombination med farmaceutiska preparat... Läs gärna på denna länk: http://best.advicebase.net/sv/diabetes/20131205054327.html

Ingefärarot. Har rejäla anticanceregenskaper och verkar delvis fungera som gurkmeja.

Aprikoskärnor. Innehåller Amygdalin (se under rubriken ”cancer” om Laetrile)

Aroniabär. Kraftig antioxidant. Anticancereffekt, som blir extra kraftfull genom synergieffekter tillsammans med gurkmeja

http://newsvoice.se/2013/01/14/halla-alla-halskostbutiker-svartaronia-och-gurkmeja-botar-cancer/

Hallon och blåbär. Kända anticancereffekter och bra för hälsan av flera skäl.

Pumpakärnor. Rika på zink och magnesium, båda mineraler som är viktiga för att bekämpa cancer.

D-vitamin. D-vitaminet är egentligen ett hormon, och synnerligen viktigt för hälsan i många olika avseenden. Är inblandat i hundratals olika processer i kroppen. Tidigare rekommendationer från sjukvården på max 400 IE pr dag visade sig härstamma från Vietnamkriget på 1960-talet, då man inom den amerikanska armén rekommenderade denna mängd till sina stridande soldater. Senare forskning tycks visa att denna blygsamma mängd knappt ger någon som helst effekt. Man behöver komma upp i minst 3000 IE, helst mer, för att få effekt. Risken för överdosering är våldsamt överdriven. Dr John Cannel uttryckte det så här: ”Att oroa sig för faror med D-vitamin i Sverige är som att törsta ihjäl i öknen, medan man oroar sig för att drunkna.”

C-vitamin. Se beskrivningen under C-vitamin ovan!

Omega 3 – fiskolja. Viktig fettsyra, som motverkar inflammation och är synnerligen nyttig för hjärta och kärl. Vår normala kost i dag innehåller generellt alldeles för mycket av Omega 6, som i stället är inflammationsdrivande.

Magnesium. Viktigt mineral, som det ofta är brist på hos cancerpatienter. Ny fransk studie visade också att tillräckligt hög magnesiumhalt hos män minskade risken för cancer drastiskt. Se till att använda en form av magnesium som är biologiskt tillgängligt. Tabletter som innehåller magnesiumoxid, magnesiumhydroxid eller magnesiumkarbonat är i stort sett värdelösa. I stället skall man välja sådana som innehåller magnesiumlaktat, magnesiummalat eller magnesiumcitrat.Tyvärr känner inte alla läkare till detta, utan skriver ut den tablett som ser ut att innehålla mest magnesium i förhållande till priset.

Zink. Erfarenheten har visat, att effekten av Amygdalin (Laetrile) - som finns i aprikoskärnor inte blir den önskade, om det är brist på zink i kroppen.

Selen. Detta mineral har visat sig ha närmast cytostatika-liknande effekt på cancerceller – och brist på selen ökar rejält risken för cancer.

Algtabletter. Tas i första hand för att tillgodose behovet av jod. Nästan alla cancerpatienter har visat sig ha brist på jod! Men även övriga ingredienser i dessa ”havsprodukter” är mycket positiva för hälsan generellt.

Kolloidalt silver. Jag har på nära håll sett en kvinna i terminalstadiet av pankreascancer tillfriskna efter D-vitamin och kolloidalt silver som enda behandling. Det verkar helt klart att kolloidalt silver kan påverka cancer. Otaliga internationella studier visar också att kolloidalt silver är absolut ofarligt för människokroppen – förutom att det tar död på nästan alla bakterier, virus, amöbor, svampar och encelliga parasiter. Jag är inte helt säker på HUR det hela fungerar, vet bara ATT det fungerar. Och Livsmedelsverkets målmedvetna ansträngningar att utmåla det kolloidala silvret som farligt i alla möjliga avseenden – utan att kunna ange ett enda hållbart vetenskapligt stöd för sin åsikt – måste ses som ett minst sagt anmärkningsvärt agerande av en statlig myndighet. Här är bara ett exempel på studier som visa kolloidalt silvers effekt på cancer:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2996348/?tool=pubmed

 

Oavsett vad man tycker om "min" behandlingsmodell, så är den i alla fall helt fri från biverkningar. Det allvarligaste jag tror kan hända är väl i så fall, att man kan bli litet lös i magen, om man överdoserar gurkmeja! Men jämfört med vilka biverkningar strålning och cytostatika ger, så är det förstås inte ens värt att nämna!

 

Den som till äventyrs fortfarande tvivlar på de alternativa behandlingar som finns mot cancer - eller ännu litar på Big Pharma och de myndigheter som skall se till att de effektiva behandlingsmetoderna kommer fram - kan möjligen få sin uppfattning reviderad via nedanstående länk, där förre medarbetaren på Sloan-Kettering Institute berättar om hur verkligheten ser ut (tyvärr förstås på engelska):

https://www.youtube.com/watch?v=PpYRw1FqKzU&feature=youtu.be

Länken ovan har avbrutits "av upphovsrättsliga skäl". I stället rekommenderar jag följande länk, där man får information om den enorma "vinstmaskin" cancer är för läkemedelsbolagen...

https://www.youtube.com/watch?v=m7nR68cjXq0