Några tankar om forskning


Begreppet forskning tycks hos de flesta ge en känsla av strikt vetenskaplighet och pålitliga fakta. Det är via forskning man får veta ”sanningen”, och när ”forskningsresultat” annonseras på löpsedlar och i rubriker, så tror man att man skall få veta något nytt, viktigt och KORREKT. Tyvärr är det hela inte så enkelt, och när politiker och andra beslutsfattare grundar sina beslut på ”forskning” utan att närmare skärskåda denna, så blir resultatet ofta riktigt dåligt. Om man tittar på forskning t.ex. om kost eller läkemedel, så finner man att de resultat som bekostas av livsmedels- resp. läkemedelsindustrin ALLTID avviker från de resultat oberoende forskare får fram i samma ämnen. Och eftersom de ekonomiska resurserna hos just de två nämnda intressegrupperna är ofantliga, och den forskning som bekostas av dem är totalt dominerande, så blir vår verklighetsuppfattning i hög grad beroende av dem och den bild som det ligger i deras intresse att få fram. Detta har under åren varit förödande för folkhälsan!

Om man närmare skall titta på begreppet forskning och vetenskapliga studier, så kan man grovt indela de senare i ”observationsstudier” och ”interventionsstudier”.

Observationsstudier betyder just att man ”observerar” (försöksdjur eller försökspersoner) under en viss tid, utan att på något sätt ingripa, och drar sina slutsatser utifrån gjorda observationer. På detta sätt kan man t.ex. hitta samband mellan en viss kost och hälsotillstånd och/eller förväntad livslängd. Men man ser då endast ett statistiskt samband, t.ex. att de som dricker mer helfet mjölk är mindre överviktiga än de som dricker lättmjölk. I själva verket vet man inte, om det är lättmjölken som är ”boven” och ger övervikt. Kausaliteten (orsakssambandet) skulle t.o.m. kunna vara den omvända – att man dricker lättmjölk för att man är överviktig. Detta eftersom vi ju under flera decennier lurats tro, att det är fett vi blir överviktiga av, och om vi då drabbats av övervikt tror vi att vi kan åtgärda detta genom att få i oss mindre fett – och t.ex. dricka lättmjölk i stället för fetare varianter (Men via andra studier vet man numera att det finns ett reellt orsakssamband mellan lättprodukter och övervikt). En stor felkälla är också det sätt studierna genomförs på. Ofta får försökspersonerna via enkäter ange vad de äter och dricker – och sedan utgår man ifrån att detta verkligen stämmer över hela den tid studien pågår. Det finns en känd stor studie, som ofta används för att via att LCHF-liknande kost medför kortare livslängd (jämfört med mer fettsnål kost). Där fick försökspersonerna under en vecka beskriva vad de åt. Sedan pågick studien i tio år – och man tycks ha förutsatt att matvanorna hela den tiden varit desamma som under en vecka före studiens början!
Ofta har man också väldigt dålig kontroll på andra faktorer som är viktiga för hälsan – social situation, motionsvanor och andra livsstilsfaktorer.

Vid interventionsstudier intervenerar (ingriper) man i stället för att enbart observera. Man ger t.ex. ett medicinskt preparat till en grupp. För att man skall kunna avgöra om detta har någon verkan, så använder man en ”kontrollgrupp”, d.v.s. en grupp får ingen medicin. Men för att inte ”tron” (placeboeffekten) skall påverka resultatet, så får kontrollgruppen också ”piller”, som helst skall se likadana ut och smaka lika. Eftersom ”tron” även hos dem som praktiskt genomför försöket kan påverka, så skall en studie helst vara ”dubbelblind”, d.v.s. varken försökspersonerna eller de som genomför studien skall känna till vilka som får det verksamma medlet och vilka som får ”sockerpiller”. I idealfallet har man en mycket stor grupp försökspersoner och delar slumpmässigt in den i ”försöksgrupp” och ”kontrollgrupp”. Man hoppas då att bakgrundsvariabler skall fördela sig någorlunda jämnt mellan grupperna, så att utgångsläget för båda grupperna s.a.s. är jämförligt.

Inom området kost-hälsa är observationsstudier de absolut vanligaste. Och man drar ofta alldeles halsbrytande slutsatser från resultaten. Många studier verkar genomförda av personer som saknar ens elementär kunskap i forskningsmetodik.

Sammanfattningsvis kan man också säga, att statistik och statistiska presentationer utgör alldeles utmärkta redskap för att lura allmänheten. Uttrycket ”lögn, förbannad dikt och statistik” som en stigande skala av oegentlighet har onekligen visst fog för sig. Klassiskt är väl gamla Sovjetunionens officiella nyhetsbyrå, som efter en prestigefylld idrottstävling proklamerade att ”Sovjetunionen belade en hedrande andra plats, medan USA kom näst sist”. Till historien hör att det endast var två tävlande, varför alltså USA vann och Sovjet förlorade. Men nyhetsbyrån valde att uttrycka ”sanningen” på ett sätt som ingen kan anklaga för att vara ”lögn” – trots att innebörden förstås blir en helt falsk bild av verkligheten. Sättet är inte ovanligt i forskningssammanhang…

Läkemedelsföretagen använder ofta en metod som påminner något om den sovjetiska nyhetsbyråns. Ibland kan man få se uppgifter som att ”medicinen X minskar risken för sjukdomen Y med 50 %”. Då kan det handla om att risken för aktuell sjukdom är 0,5 % - och vid medicinering minskar den till 0,25 % - alltså en reell minskning med 0,25 %! Men eftersom 0,25 % förstås är 50 % av 0,5 % så är minskningen med 50 % i någon matematisk mening sann. Till saken hör sedan, att medicinens biverkningar ofta kan vara sådana att dödligheten totalt ÖKAR av medicinen ifråga. Den som börjar granska t.ex. effekten av de kolesterolsänkande statinpreparaten kommer kanske att bli chockade.

Alltså: Lita inte på statistik – och försök ta reda på vem som är ansvarig för de forskningsresultat som redovisas! ”Follow the money!” – följ pengarna – d.v.s. se vem som kan tjäna pengar på det redovisade resultatet!

Till sist en tänkvärd betraktelse från bloggen Anthropocene:

https://anthropocene.live/2016/05/27/vastvarlden-sviker-vetenskap-och-beprovad-erfarenhet/