Mer om kolesterol och statiner


I den s.k. ”Framinghamstudien” har man sedan 1948 följt drygt 5000 invånare i den lilla amerikanska staden Framingham (studien pågår fortfarande) – och avsikten var ursprungligen att visa att högt kolesterol ökar risken för hjärtinfarkt. Resultatet blev inte vad man förväntade sig, och de ansvariga för studien har sedan nästan slagit knut på sig själva för att få det resultat man ville ha. Men trots avancerade statistiska manipulationer har man inte riktigt lyckats (trots att många påstår det). När man förutsättningslöst och sakligt utvärderar resultatet, så finner man i stället häpnadsväckande nog följande: Statiner har ingen positiv verkan på män över 47 år – och ingen alls på kvinnor – OCH: För varje milligramprocent man har sänkt kolesterolet så har dödligheten ökat med mer än 10 %. Trots dessa fakta fortsätter man att förskriva statiner både till män över 47 år och till kvinnor. Varför? Jo, anledningen heter förstås PENGAR! Man beräknar att världens läkemedelsföretag i dag tillsammans tjänar ca 100 triljoner kronor per år. (hundra tusen miljarder – 100 000000000000 kr). Bara företaget Pfizer har över hundra tusen anställda i 150 olika länder. Hos dessa företag står de kolesterolsänkande preparaten för en mycket stor del av inkomsterna. I dag använder mer än 800 000 svenskar kolesterolsänkande preparat! Man måste för övrigt beundra just Pfizer för en fantastisk affärsidé. Bland deras allra mest inkomstbringande produkter finns det kolesterolsänkande läkemedlet Lipitor – och kända potensmedlet Viagra. Enligt oberoende forskare ger Lipitor impotens hos ca 20 % av de män som tar preparatet – men Pfizer kan alltså erbjuda botemedlet Viagra. Bingo! Om man skall vara saklig och ärlig, så kan statinerna minska risken för hjärtinfarkt – fast endast med en eller ett par procent som mest, och endast HOS MÄN UNDER CA 50 ÅR – SOM TIDIGARE HAFT EN HJÄRTINFARKT. Men anledningen är inte kolesterolsänkningen. Man kan säga att statinerna i dessa fall minskar risken TROTS att de sänker kolesterolet. Att riskminskningen inte beror på kolesterolsänkningen visas bl.a. av att det inte finns vad man inom medicinsk vetenskap kallar ”dosrespons”. Om hypotesen om kolesterolets farlighet stämde, så skulle förstås risken för hjärtinfarkt minska mer ju mer kolesterolet sänktes. I stället är effekten lika stor (eller liten) oavsett hur mycket kolesterolet sänks. Om kolesterolhalten i blodet sänks drastiskt mycket eller bara ytterst litet, så är riskminskningen ändå ungefär densamma. Den faktiska anledningen till statinernas minimala effekt tycks i stället vara att de motverkar proppbildning genom att förstärka en process man kallar fibrinolys. Läs också på följande länk: //www.unt.se/asikt/debatt/statiner-gor-mer-skada-an-nytta-1653445.aspx